Om B-E Löfgren

Jag har jobbat med bioenergi i hela mitt liv. Driver sedan 1984 ÄFAB med säte i Lidköping och är koordinator för IRETI-nätverket som består av ett 40-tal företag som arbetar med förnybar energi. Jag har ett brinnande intresse för energi- och miljöfrågor och ser gärna att våra småföretagare och entreprenörer får det stöd och den uppmärksamhet de förtjänar. Mer information hittar du på vår hemsida www.afabinfo.com

Lidköping kan få elbussar – Hur tänker man här??

El för fordonsdrift är naturligtvis ett bättre miljöval än diesel. Lidköpings kommun har genom Kajsa Ezelius meddelat att man gärna vill att Västtrafik riktar sitt fokus på Lidköping är det gäller att få eldrivna stadsbussar. Men hur tänker hon egentligen här?

I Lidköping finns ett väl etablerat miljötänk sedan många år tillbaka som bland annat lett till att vi har både tankställen och produktion av biogas vid Kartåsen. En av få anläggningar i Sverige där det även, tillverkas flytande biogas (LBG). Flytande biogas är en ny teknik på frammarsch som öppnar upp nya intressanta marknader för svenska biogasaktörer, exempelvis tunga transporter, sjöfart och industri. En satsning där även kommunen initialt var både delaktig och drivande. Kartåsen är en viktig produktionsanläggning i biogassverige. Inte minst markerades detta i februari i år då över 70 deltagare samlades i Lidköping vid Biogas Östs seminarium om just flytande biogas.

Med tydliga politiska beslut som driver på utvecklingen mot fossilfrihet finns alla möjligheter för en stark utveckling inom området de närmsta åren. Biogas är ur miljösynpunkt ett oslagbart energislag – effektivt, klimatneutralt, lokalproducerat och en del av kretsloppet. Gasen produceras av restprodukter som normalt annars inte har någon alternativ användning och restprodukterna som blir kvar vid framställningen blir utmärkt biogödsel. Ett lysande exempel på återvinning och cirkulär ekonomi.

Kommunen har under flera år gått i frontlinjen och införskaffat egna gasbilar, och även tyngre fordon som sopbilar går idag på lokalt producerad biogas. Ett drivmedel som i flera led i produktionskedjan bidrar till både en bättre närmiljö, avsättning för restprodukter och ger lokala arbetstillfällen. Vill vi behålla vår gasanläggning i kommunen måste vi se till att det skapa avsättning för den gas som produceras i anläggningen. Inte minska marknaden genom eldrift av stadsbussar. Att bussarna i Lidköping borde konverteras till biogas är därför både det bästa och mest miljövänliga alternativet för Lidköping.

Jag hoppas därför att kommunen ser hela bilden och tackar vänligt men bestämt nej till Västtrafiks förslag. Det finns många andra kommuner i Västsverige där eldrivna stadsbussar skulle göra större miljönytta än än att konkurrera med biogasen i Lidköping.

Lidköping 19 juni 2017

Annonser

Kan Norge borde vi också kunna…

Norge har infört förbud mot användning av mineralolja för uppvärmning av byggnader.

Den noska regeringen har infört ett totalförbud mot användning av mineralolja (eldningsolja och fotogen) för uppvärmning av bostäder, offentliga byggnader och kommersiella (icke-bostadshus) från 2020. Regeringen skickar dessutom ut ett förslag om att förbjuda användningen av mineralolja för uppvärmning av jordbruksbyggnader och tillfälliga byggnader bygg baracker och liknande.

– Förbud mot eldningsolja kommer att minska utsläppen av växthusgaser från bostadssektorn, säger Klimat- och miljöminister Vidar Helgesen.

Alternativ till fossil olja
Förbudet innebär att användningen av mineralolja för uppvärmning av byggnader kommer att förbjudas från 2020, både som huvudsaklig uppvärmning och som spetsuppvärmning. Remissvaren har visat att det finns goda förnybara alternativ till användningen av mineralolja för uppvärmning.

– De som idag använder fossil olja för uppvärmning, måste hitta en annan lösning före 2020. Det finns flera alternativ till fossil olja, som till exempel värmepumpar, elvärme, fjärrvärme, flis och pelletspannor, säger Vidar Helgesen.

Förbudet har rapporterats (meddelas) till ESA i enlighet med EES-lagstiftningen. Detta innebär att det förslag kickas på remiss inom hela det EES-området. ESA, EU-kommissionen och andra EU/EES-länder ges då möjlighet att yttra sig. Förordningen får formellt antas först när förhandlingen är klar, vilket vanligtvis tar unefär tre månader.

Viktigt bidrag till utsläppsminskningar
Norge har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser år 2030 med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen arbetar för att få ett avtal med EU om gemensamt genomförande av klimatmålen.

År 2015 var Norges totala utsläpp 53,9 miljoner ton CO2. Av dessa om 739 000 ton från förbränning av fossil olja och fotogen. Förbudet som föreslås av regeringen beräknas nu minska utsläppen med 340 000 ton CO2 per år.

– När oljepannan ska bytas ut, är det viktigt att det är förnybara lösningar som tas i bruk. För privatpersoner underlättar regeringen detta genom att Enova ger stöd för borttagning av oljetankar och för investering och installation av lösningar med förnybar värme, säger Vidar Helgesen.

På grund av försörjningstryggheten, praktiska och ekonomiska överväganden, finns undantag från förbudet för vissa typer av byggnader. Bland annat gäller inte förbudet för fritidsbostäder som inte är anslutna till elnätet.

Arbeta med kvarvarande utsläpp
Regeringen påpekar att det fortfarande finns kvar utsläpp från fossila uppvärmning som inte omfattas av förbudet.

Regeringen skickade därför den 15 juni 2017 ett förslag till ytterligare reglering på remiss som förbjuder användningen av mineralolja för uppvärmning av jordbruksbyggnader och tillfälliga byggnader baracker och liknande. Beredningen av förbudet visade att det troligen finns goda alternativ till användningen av mineralolja även för dessa byggnader.

Regeringen kommer också att undersöka möjligheterna att minska utsläppen från gas för uppvärmning av byggnader och minska utsläppen från användning av mineralolja i fjärrvärmen.

Det måste finnas ett mål att även bygg- och arbetsplatser är fossilfria i framtiden. Regeringen kommer därför under 2017 att undersöka möjligheten att minska eller fasa ut användningen av mineralolja för uppvärmning och byggtorkning vid byggarbetsplatser. Rapporten från denna undersökning kommer att belysa tillgången till alternativa energikällor, kostnaden och klimatpåverkan att anta dessa. Arbetet skall ske i dialog med byggbranschen. Arbetet skall ses i samband med regeringens beredning av en handlingsplan för fossilfria byggarbetsplatser i transportsektorn.

Bakgrund för förbud, konsekvensbedömning samrådsdokument och remissvar den kan hittas här. Föreskriftstexten hittar du här.

Lidköping 18 juni 2017

Fem skäl som Trump nvänder för att motivera sitt beslut att lämna klimatavtalet

Under en presskonferens i Vita huset skisserade Trump sina skäl för att lämna överenskommelsen. Många av dem var dock baserade på tvivelaktiga uppgifter. Här är några av Trumps huvudargument för att avsluta pakten – och vad siffrorna säger om dem.

Förutom de konsekvenser som Trump anser att Parisavtalet skulle ha på amerikansk ekonomi, menade han också att deltagandet skulle kräva att USA skulle betala en betydande summa till den gröna klimatfonden som inrättades genom överenskommelsen.

”Så vi ska betala miljarder och miljarder dollar och vi är redan långt före någon annan. Många av de andra länderna har inte spenderat någonting. Och många kommer aldrig att betala en dollar,” sa han.

Här återger jag en Fem påståenden som Trump använder för att motivera beslutet att dra USA ut ur ParisavtaletFem påståenden som Trump använder för att motivera beslutet att dra USA ut ur Parisavtalet – och hur det är i verkligheten.

Tänkvärt om konsten av lyckas!

Nu pekar även forskarna på vad det är som gör att vissa personer och organisationer lyckas där andra misslyckas. Det är en tankeväckande forskning som presenteras. Mycket handlar om attityder, om hur man ser på omvärlden. Ser man möjligheter eller ser man bara svårigheter och problem? Positiva människor ser inte bara glaset som halvfullt, de tjänar också mer pengar, är mindre sjuka och lever längre än pessimister.

I den brittiska tidningen Independent berättas om forskaren Thomas C. Corley, som i sin bok ”Change your habits, change your life” konstaterat att nästan nio av tio (86 procent) som lyckats skapa sig en förmögenhet tycks akta sig för personer som ”förgiftar relationer”, det vill säga negativt inställda människor som i tid och otid ger uttryck för sin pessimism. Forskaren slår fast att endast en positiv syn på livet gör framgången möjlig och att det alltså är avgörande vilka du umgås med, eftersom omgivningen påverkar ditt sätt att tänka.

Corley har kommit fram till detta efter att i fem ha studerat framgångsrika personer och funnit att de tar avstånd från en viss människotyp. I sin bok skriver Corley om vad de mest förmögna har gemensamt när det gäller sociala vanor och umgänge: ”Rika människor är alltid på jakt efter personer som är målinriktade, optimistiska, entusiastiska och som har en överlag positiv syn på livet”. http://www.independent.co.uk/news/people/man-studied-rich-people-5-years-found-avoid-one-type-person-a7443726.html?cmpid=facebook-post

Redan på 1930-talet konstaterade en annan forskare, Napoleon Hill, författare till bästsäljaren ”Think and grow rich”, utifrån en studie på 500 miljonärer, att negativa attityder ofta grusar framgångsdrömmen.

Författaren till boken Contagious Optimism (Smittande Optimism), David Mezzapelle, har studerat optimistiska människor under fem år, och enligt honom är vissa människor helt enkelt mer optimistiska till sin natur. Den som väljer att se världen genom rosa glasögon i stället för grå lever i snitt 7,4 år längre. Men Mezzapelle säger också att det är aldrig för sent att välja en mer positiv livssyn.

Även Mark Zuckerberg, Facebooks skapare och vd är inne på samma tema och menar att entreprenörsstjärnor kännetecknas av att de har en tydlig vision – ett mål – och vet vilka problem som måste lösas för att nå dit. Dessutom umgås superentreprenörerna med andra succébenägna människor som är duktiga på teamwork. Zuckerberg säger ”Du behöver personer som kompletterar dig. Oavsett hur talangfull du är, så kommer det finnas saker som andra är bättre på”. Men du behöver även envishet som kan liknas med en röd tråd som förenar entreprenörstalangerna; de är helt enkelt rustade för att klara stormande motgångar. http://www.cnbc.com/2016/09/02/facebook-mark-zuckerberg-successful-entrepreneurs-share-3-traits.html

Det är naturligtvis lätt att bli nedstämd och trött när man upplever att man jobbar i motvind. Men det blir inte lättare om man bara ser det negativa. Jag menar att de flesta av oss behöver se mer till det positiva och skaka av oss allt det negativa som har en tendens att likt en våt filt vilja kväva oss. Hur ofta hör vi inte kommentarer som ”Nej det går inte”, ”Jag hinner inte”, Ska jag? -Nej det får nån göra”? Det finns möjligheter i alla svårigheter.

Kort sagt gäller det att ta vara på det positiva så lever vi både ett längre och får samtidigt ett mycket roligare liv. Visst är härligt att få leva det liv vi lever i Sverige? Utanför mitt fönster snöar det, det är mörkt och kallt – men pelletstillverkarna får sälja mer pellets och jag har det varmt och skönt i stugan. Och snart är det jul igen och sen är det inte långt kvar till båtsäsongen börjar.

Piska, morot och tamburin

Det är helt klarlagt att gammal föråldrad förbränningsteknik ger höga utsläpp av såväl partiklar som hälsovådliga ämnen. Forskningen i vårt land pekar på att dessa negativa effekter orsakar 1 000-tals förtida dödsoffer, vilket naturligtvis av många uppfattas som en begränsning för en ökad användning av bioenergi.

Nu har Boverket, i sitt regleringsbrev för 2015 från regeringen, fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att tidigarelägga tidpunkten införandet av de europeiska eco-designkraven på utsläpp från utrustning för småskalig vedeldning och samtidigt föreslå informationsinsatser för att minska utsläppen av hälsopåverkande luftföroreningar från sådan utrustning. Utrustning för småskalig vedeldning omfattar i det här arbetet såväl pelletspannor som vedpannor, braskaminer och dylikt med en effekt på upp till 500 kW. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2015.

Men att införa nya och skärpta krav är förmodligen inte tillräckligt då det i princip helt saknas verktyg för att följa upp att gällande miljökrav efterlevs. Trots att vi i vårt land har haft miljökrav i Nybyggnadsreglerna sedan 1988 är fortfarande 55 % av våra vedeldade värmepannor av en teknik som inte uppfyller ens gällande miljökrav och närmare 1,1 miljoner spisar och braskaminer (av totalt 1,7 miljoner) har prestanda som inte är optimala jämfört med bästa teknik. Om all gammal teknik skulle ersättas med ny modern teknik så skulle problemet med hälsoeffekter sannolikt vara minimerat även om användningen av bioenergi totalt sett skulle tillåtas att öka.

Det gäller alltså att fokusera på rätt problemområde. Det är inte all användning av bioenergianvändning som orsakar problemen. Modern teknik som uppfyller miljökraven i EN 303-5 klass 5 (i princip kravnivåerna i Eco-designdirektivet) har emissionsnivåer som ligger på bara 100-delar av vad den gamla tekniken presterar. Så långt viktigare än att införa nya gränsvärden och krav, är därför att se till att redan gällande krav efterlevs. Idag är det i princip helt riskfritt att både sälja, installera och använda gammal föråldrad teknik. Med dagens utbyteshastighet kommer det att ta 50-tals år innan den gamla tekniken är borta.

Mitt råd till Boverket, Naturvårdsverket och Energimyndighten är att se det verkliga problemet. En god början är t ex att beräkna emissionsnivåerna som om all gammal teknik hade varit utbytt mot ny teknik. Beräkna gärna utifrån de krav som kommer att gälla med eco-design. Hur stort är problemet då? Emissionsvärden finns dessutom tillgängliga från en lång rad produkter som med råge uppfyller åtminstone de flesta av kraven i eco-design, vilket borgar för att utsläppen i verklighten kan bli ändå lägre.

Gammal teknik måste skrotas och inte tillåtas att återuppstå på en begagnatmarknad via Blocket. För att lyckas förändra hur det ser ut behövs det troligen både piska, morot och tamburin. En piska i form av en bortre gräns då det inte lägre är tillåtet att använda föråldrad teknik, och en morot, kanske i form av en skrotningspremie, som mildrar de ekonomiska effekterna för villaägare som investerat i felaktig teknik och en tamburin som syboliserar en attetydförändrig. Idag uppfattar många ved, flis och pellets som ”smutsigt” medan eluppvärmning betraktas som ”ren”.

Förmodligen finns redan verkygen i gällande lagstiftning, om man bara vågar och väljer att tillämpa dem. En början kan vara att tydligt lägga ansvaret på installatören, fackmannen, då det är denne som skall se till att kunden väljer rätt utrustning.

Jag ser fram emot att få följa vad Boverkets uppdrag leder fram till i frågan.

Vi kan om vi vill!

I mars nådde den globala koldioxidkoncentrationen i atmosfären för första gången över 400 ppm. Det är den högsta nivån sedan mätningarna startade och sannolikt den högsta koncentrationen på växthusgaser på över tre miljoner år. Meterologen Martin Hedberg skriver i sin blogg att vi snart kan räkna med att halten stadigt ligger på över 400 ppm. Ju längre tid som halten växthusgaser är hög, delsto större blir konsekvenserna och desto större blir riskerna, enligt nästan samstämmiga forskare, för att återkopplingar i naturen omöjliggör att vi skall kunna behålla klimatet inom rimliga nivåer.

Oavsett vad du tycker och tror på när det gäller klimatet, är detta en fråga som borde engagera de flesta, och många verkar också ha en uppfattning för eller emot. Men det handlar om mer än bara klimatet. Det handlar ytterst om vår välfärd och framtida generationers överlevnad. Fossila tillgångar är inte oändliga. Byter vi fossil el och värmeproduktion mot kostnadseffektiv förnybar bioenergi så skapar vi samtidigt välstånd genom nya arbetstillfällen och att sparade pengar kan få hjulen att snurra även lokalt. Ska vi lyckas med föresatsen att hela Sverige ska leva är det nödvändigt att vi alla som tror på förändring spottar i nävarna och talar om vad vi tycker.

Jag brukar tjata om att vi borde börja med att titta på hur vi skulle kunna använda elen smartare. Det är inte smart att slösa, och definitivt inte att öda bort högvärdig energi på att få 20 grader varmt. Vi vet ju att våra kärnkraftverk snart med råge passerat pensionsåldern och att förmodligen nästan all ny elproduktion kommer att vara betydligt dyrare än dagens prisnivåer. Men ändå, är det möjligt att ersätta all kärnkraftsel med förnybar elproduktion?

Låt oss anta att kärnkraften levererar 60 TWh. Sol- och vind förs ofta fram som alternativet som åtminstone teoretiskt fullt utbyggd skulle kunna klara hela bortfallet från kärnkraften. Men då kommer direkt motargumenten att dessa kraftverk genererar ingen energi på natten eller när det är vindstilla. Men då har vi tappat bort biokraften! Idag tillverkas 12 TWh biokraft i landet, och enligt Svebio finns en potential att öka den produktionen med 1 TWh om året fram till 2040. Det betyder en potential på närmare 40 TWh viket betyder att biokraften ensam har en potential som motsvarar nästan 2/3 av vad kärnkraften levererar idag. Och biokraften kan, om/när energipriset tillåter, dessutom ligga ”stand by” och kopplas in först då behovet uppstår.

Med andra ord finns i sol, vind och bioenergi utmärkta möjligheter att ersätta hela kärnkraftbehovet med bibehållen leveranstrygghet och utan att vi offrar fler älvar eller bygger ny dyr kärnkraft. Men jag vidhåller fortfarande på det bestämdaste att vi borde plocka bort så mycket elvärme vi bara kan. Det största hindret idag är att det saknas vilja och insikt. Detta gäller hos såväl beslutsfattare och journalister som tror att en omställning av energisystemet innebär en återgång till ”häst och vagn”.

Låt oss hoppas att Energikommissionen kan komma till någon liknande konsensus. Min stilla undran är ändå trots allt varför det skall behöva ta så lång tid för etablisemanget att bestämma sig för något som är så uppenbart. Fossil energi är en ändlig resurs, och förr eller senare måste vi ställa om till en hållbarare livsstil. Det behöver inte vara en återgång till ”häst och vagn”, det kan göras både lönsamt och närande.

Mitt råd till Energikommissionen

”Elström måste inte ersättas med elström”

De senaste årtiondena har den svensk energidebatt präglats av en diskussion om kärnkraftens vara eller icke vara. Tillgången till kärnkraft, som står för drygt 40% av elproduktionen, har naturligtvis varit en viktig tillgång för vårt land. På gott och ont. En trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning är en förutsättning för en hållbar ekonomisk, social och miljömässig positiv utveckling. Målet för den parlamentariskt tillsatta energikommissionen är därför att skapa en bred politisk enighet kring den långsiktiga energipolitiken från år 2025 och framåt.
Men beroendet av en så stor och ifrågasatt energibärare innebär samtidigt en stor utmaning. I synnerhet nu när den befintliga kärnkraften närmar sig slutet av sin ekonomiska livslängd och skall avvecklas. Därför är det viktigt att samtliga partiers politiker känner ansvar för energifrågan och tar denna på allvar. Att man söker praktiska lösningar för att klara vår välfärd och industrins konkurrenskraft. Då kan det tyckas vara en stor utmaning att enas kring långsiktiga politiska beslut som bygger på hållbar och förnybar energi. Men det är en nödvändighet.
Att vi i Sverige står inför en rad utmaningar på klimat- och energiområdet borde inte komma som någon överraskning, och gör vi ingenting i dag så pekar de mesta på att vi går mot en betydligt allvarligare situation inom en nära framtid. Nyligen har regeringen lagt fram ett förslag till riksdagen om att öka Sveriges förnybara elproduktion med 5 TWh till 2020, varav merparten baseras på sol och vindenergi. Utbyggnaden av ny grön elproduktion skulle därmed öka med 30 TWh från 2002 till 2020.
Det finns dessutom stora möjligheter att öka produktionen av biokraft i Sverige. Enligt Svebios uppfattning går det att öka biokraften med 1 TWh om året fram till 2040, till totalt 40 TWh, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av den svenska elanvändningen. Biokraften kan bli en viktig del av den framtida svenska elförsörjningen.
Med andra ord innebär utmaningarna samtidigt en fantastisk möjlighet för vårt land. Sverige har, till skillnad från många andra länder, goda förutsättningar att faktiskt blir vinnare på den energiomställning som utmaningen innebär. Naturligtvis ska vi i första hand vara sparsam och inte slösa energi i onödan. Men minst lika viktigt är att den energi vi använder förbrukas så smart som möjligt. Att vi använder rätt energibärare för rätt ändamål. Då kan bli utmaningen en tillgång istället för en börda. Då handlar det ytterst om hur vi använder vår energi.
Elproduktionen är naturligtvis viktig, men inte avgörande för vårt välstånd. Tyvärr verkar många, både inom fackföreningsrörelsen, näringslivet och politiken, vara låst vid tanken att bortfallet av kärnkraftens elproduktion måste ersättas med ny elproduktion. Man tänker inte på att en stor del av vår elanvändning slösas bort på elvärme. Att använda 30 TWh högvärdig elenergi för att få 20 grader varmt i våra bostäder är inte speciellt smart. Det är dessutom denna stora elanvändning för uppvärmning i småhus som skapar effektproblem under vinterperioden. Under kalla dagar krävs en stor installerad effekt för att klara av att värma dessa hus. Effektproblemet utökas i och med att många småhus dessutom ställer om värmeförsörjningen från exempelvis oljepanna till värmepump. Värmepumpar använder el för att driva pumpen och vissa värmepumpar kompletteras dessutom av en elpatron som sätts in då behovet av värme är stort.
Eftersom effektbehovet för värme är mycket större när det är kallt är det därför vår höga andel elvärme som är den största orsaken till att vi riskerar effektbrist när det är som kallast. Förutom att Sverige har ett kallt klimat så har vi även en jämförelsevis stor andel elintensiv industri. Men industrins samlade behov av el är ”bara” på ungefär 51 TWh och ligger dessutom på ett ganska konstant effektuttag över året. (C:a 37 % av landets totala elanvändning som 2013 var 139,6 TWh)
”Vi ser inte skogen för alla träd”. Att byta elvärme mot bioenergi i form av ved, flis och pellets är fullt möjligt. Tillgången på biomassa för energiändamål är långt större än dagens efterfrågan. Så även om konkurrensen om råvaran ökar så finns det goda möjligheter för mer bioenergi. Biovärme i stället för elvärme borde vara en självklarhet i ett skogrikt land som vårt. Modern förbränningsteknik ger en bekväm och säker uppvärmning med minimala utsläpp av störande ämnen. Och satsar vi mera på när- och fjärrvärme kan vi även utnyttja nätet som kylkrets och även producera el.
Att bygga ut bioenergibaserad kraftvärme har många fördelar. Den är förnybar. Den kan producera elström när behovet är som störst och den produceras ofta i anslutning till stora användare, som industrier och stora tätorter. Det ger dessutom små behov av att bygga nya kraftledningar. Politiskt sett borde därför bioenergi vara den mest attraktiva lösningen då energiformen samtidigt genererar varaktiga arbetstillfällen och skatteintäkter i många år även efter det att installationen av utrustning är gjord. Med andra ord – Välkomna arbetstillfällen i närområdet.
Men bioeenergin ger även möjligheter på en internationell marknad. Vår kunskap och långa erfarenhet av att utnyttja bioenergi är allt mer efterfrågad i vår omvärld. Utfasningen av kol och olja globalt sett har gjort biomassa till en allt viktigare energibärare över hela världen. World Bioenergy Association (WBA) har tagit fram en rapport som pekar på alla aspekter av bioenergi – tillförsel, omvandling och slutanvändning. Syftet är att ge beslutsfattare, företag viktig kunskap om bioenergis möjligheter. Rapporten är indelad i geografiska nivåer – global, kontinental och regional. Några speciella sektorer som även finns med i rapporten är pyrolysolja, torrefiering, pellets etc.
Några av de viktigaste siffrorna från rapporten:
– Förnybara energikällor bidrog 18,3% till den globala energimixen. (Bioenergin bidrar med 14,1%).
– Fast biomassa levererade 89% av den mängden totala bioenergi
– Mer än 90% av bioenergin används för värme – resten är transporter och elektricitet.
– 70% av den globala produktionen av biobränslen kommer från Amerika, medan Europa är en ledare i när det gäller användning av biomassa.
Låt oss därför hoppas att politikerna i Energikommissionen höjer blicken en aning och ser möjligheterna med den stundande utfasningen av kärnkraften. Ju förr vi stänger de första mest olönsamma reaktorerna desto längre tid har vi på oss att energieffektivisera och komma bort från onödig eluppvärmning.
Till sist vill jag påminna om vår WorkShop i Lidköping den 16:e juni. Där är alla som vill diskutera Bioenergins Barriärer och Möjligheter välkomna. Målet är att ta fram en agenda för ”temisk bioenergi”.