Greenpeace menar att biodrivmedel och att förbränning bioråvara är en falsk lösning på klimatkrisen. Man hävdar att forskningen har insett det, miljörörelsen har insett det, nu måste politikerna göra det samma. Jag vill gärna som svar påstå att detta inte är sant. Istället har en majoritet av forskarna, liksom många av våra politiker, istället insett de samband jag beskrivit här ovan. Kanske är det Greenpeace som borde tänka om? Greenpeace ägnar sig åt populistisk ”medial prostitution” som bromsar viktiga åtgärder.
Våra förnybara energibärare är fler än vind- och solenergi. Alla behövs om vi tillsammans ska klara våra utmaningar. Bioenergin är både i Sverige och globalt den i särklass största. Men att elda bioenergi är alltmer ifrågasatt av miljörörelser både nationellt och internationellt. Många blandar ihop avskogningen i Amazonas, palmoljeplantager i Indonesien med fula svenska kalhyggen och ser bioenergin som någonting fasansfullt.
Istället för att samverka med skogsindustrin för att få skogen att växa snabbare och utveckla ett skonsammare skogsbruk skapar miljörörelsen med Greenpeace i spetsen onödiga konflikter. Att låtsas att man inte förstår skillnaden mellan biogen koldioxid och fossil, stänger fler dörrar till samverkan än de öppnar. Jag, och många medmig. är övertygad om att ett skogsbruk går att förena med även en användning av skogens råvaror. Både som byggmaterial, förpackningar, textilier, drivmedel och energi.
Att vi skall värna våra kvarvarande naturskogar och vara rädd om biodiversiteten (artrikedomen) håller jag med om. Likaså att ifrågasätta om vi verkligen måste avverka i de naturskogar som fortfarande finns kvar. Enligt Greenpeace handlar naturskogen om c:a 10 % av den svenska skogen som ännu inte är påverkad av skogsbruk. Det borde inte vara svårt att hitta samsyn i den andelen när det gäller bevarandefrågan. Att stora kalhyggen och granplanteringar skapar monokulturer och är fula är också lätt att hålla med om. Men allt detta är en helt annan debatt. Vi kapar inte skog för att elda upp.
Vi måste se till helheten
När miljörörelsen så kategoriskt menar att naturen inte känner någon skillnad på biogen- och fossil koldioxid vägrar man se till helheten. Man förnekar därmed också indirekt, där den globala forskningen i princip är helt enig, att den pågående klimatförändringen orsakas av förbränning av fossil energi. När sedan Greenpeace hävdar att det är så bråttom att minska utsläppen, att vi inte har tid att vänta på att ny skog upp, gör man en ordentlig tankevolta. Gallring t ex, ökar ljusinsläppet i skogen vilket ökar tillväxten. Efter en avverkning växer det gott om buskar och sly som också binder koldioxid, och bland denna sly skjuter ståndskogen upp.
Men den springande punkten blir ändå att förklara med vilket energislag vi skall ersätta de 140 TWh bioenergi som vi använder dag. Många tror att en aktivare energibesparing, mindre biltrafik och el från vind- och sol kommer att lösa problemen. Men 140 TWh innebär detta att vi måste dubbla dagens elproduktion. Samtidigt som elektrifieringen av samhället i övrigt också pekar mot en fördubbling och fler av våra kvarvarande kärnkraftverk kommer att pensioneras och fasas ut. Ska vi ställa om fjärrvärmen till eldrift lär det bli tufft även med effekt och överföringskapacitet. Många storstadsbor lär få frysa och få problem att ladda sina elcyklar! Det är mer än lovligt naivt att tro att bioenergin inte behövs.
Men på en punkt måste jag hålla med Greenpeace – tidsfönstret vi har för att komma bort från fossilanvändningen är på väg att rinna ut! Men mitt stalltips måste ändå bli att om vi skulle sluta använda bioenergi så vi kommer att gå tillbaka till kol och olja. Då frigörs ändå mer fossilt kol som legat bundet i jordskorpan i många miljoner år. Kontraproduktivt av miljörörelsen.
Kolbalansen är viktig
Den biomassa som eldas kan aldrig släppa ut mer kol (läs koldioxid) än det kol som bundits under tillväxten. När biomassa växer och dör kan det liknas vid naturens egen andning. På samma sätt som koldioxiden i utandningsluften från 7- 8 miljarder människor blir ett nollsummespel då det kol (kolhydrater mm) som vi äter och bryter ner återgår till det biologiska kretsloppet.
Vi behöver alltså inte sluta andas för att rädda klimatet, lika lite som vi behöver avstå från att använda naturens biomassa för våra behov. Skogen växer snabbare än vår avverkning och vi har idag i Sverige dubbelt så mycket skog idag som vi hade för 40 år sedan.
Vi kapar heller inte skog för att elda upp. De 140 TWh bioenergi som vi har i vår energibalans kommer till nästan 100 % från de biprodukter som faller från vår skogsindustri. I vår massaindustri blir svartlut och tallolja en biprodukt och från sågverken faller sågspån, bark och bakar. En stor del av dessa biprodukter blir lokalt producerad el och värme vid våra kraftvärmeverk.
Ökad konkurrens om skogen
Att den fossila energia i större utsträckning måste bli kvar i marken är viktigt. Det gäller inte bara bensin och diesel utan vi behöver även se över vår användning av plaster som tillverkats av oljeprodukter. Det går utmärkt att i de flesta fall byta plastpåsar mot textil- och papperspåsar. Men en ökad konkurrens om den biologiska råvaran kommer att påverka våra val. Inblandning av biodrivmedel till våra transporter (nödvändig om vi skall nå våra klimatåttaganden), liksom utvecklingen av bioplaster, textilier mm från bioråvara riskerar enligt miljörörelsen en ökad skogsskövling.
Samtidigt kommer allt oftare propåer från samma miljörörelse om att vi måste bygga mer i trä- då stål och betong är stora klimatbovar. Det kan vara läge att påminna om att vi hittills INTE lyckats genmanipulera träd så att det växer plank och bräder i skogen. Istället blir ungefär hälften av det vi avverkar restprodukter såsom bakar, grot och sågspån mm. Vi ska naturligtvis inte låta dessa restprodukter ligga och ruttna i skogen utan istället utnyttja dessa som fjärr- och kraftvärme. Genom att lokalt producera el i våra fjärrvärmeverk minskar vi samtidigt också flaskhalsarna i överföringskapaciteten av elström. Om vi istället satsar på att öka tillväxten i våra skogar kan vi bygga ändå mer i träkonstruktioner och långvarigt låsa in kol och samtidigt få mer biprodukter över till anda nyttigheter.
Jag bor själv i ett hus som byggdes på 1860-talet, och jag förmodar att huset kommer att stå i minst 100 år till. Timret i mina väggar växte förmodligen redan på 1700-talet. Kolet i mina väggar har varit inlåst i kanske 400 år! Naturligtvis är byggnationer i trä därför ett bra sätt att låsa in atmosfäriskt kol i byggnader och möbler under lång tid. Och om vi samtidigt använder restprodukter som blev över till att ersätta fossila bränslen ger detta t o m en ännu bättre kolbalans.
Fake news
När Greenpeace menar att biodrivmedel och att förbränning bioråvara är en falsk lösning på klimatkrisen är det ”Fake News”. Greenpeace borde tänka om? Greenpeace ägnar sig åt populistisk ”medial prostitution” som bromsar viktiga åtgärder.
Att söka det som förenar brukar lösa upp problem och konflikter. De flesta av oss är nog överens om att vi behöver spara och hushålla, att vi ska värna om vår miljö och vår biologiska mångfald. Även att vi ska använda vår energi så smart som möjligt. Vi är nog dessutom också ense om att det är bråttom då klimatförändringen går snabbare än väntat.
Med detta sagt menar jag avslutningsvis att vi åtminstone på 20–30 års sikt kommer att behöva alla tillgängliga förnyelsebara energibärare för att klara planetens utmaningar. Globalt ger biomassa mer energi än alla andra alternativa energibärare ger tillsammans. Om framtidens energibärare blir vätgas, elström från ny kärnkraft något annat vill jag inte spekulera i. Men jag vet att biomassa kommer att användas där den gör mest nytta och där skogsägaren får rimlig avkastning.
Bengt- Erik Löfgren
bengt@afabinfo.com
eld&lågor 