Vi kan om vi vill!

I mars nådde den globala koldioxidkoncentrationen i atmosfären för första gången över 400 ppm. Det är den högsta nivån sedan mätningarna startade och sannolikt den högsta koncentrationen på växthusgaser på över tre miljoner år. Meterologen Martin Hedberg skriver i sin blogg att vi snart kan räkna med att halten stadigt ligger på över 400 ppm. Ju längre tid som halten växthusgaser är hög, delsto större blir konsekvenserna och desto större blir riskerna, enligt nästan samstämmiga forskare, för att återkopplingar i naturen omöjliggör att vi skall kunna behålla klimatet inom rimliga nivåer.

Oavsett vad du tycker och tror på när det gäller klimatet, är detta en fråga som borde engagera de flesta, och många verkar också ha en uppfattning för eller emot. Men det handlar om mer än bara klimatet. Det handlar ytterst om vår välfärd och framtida generationers överlevnad. Fossila tillgångar är inte oändliga. Byter vi fossil el och värmeproduktion mot kostnadseffektiv förnybar bioenergi så skapar vi samtidigt välstånd genom nya arbetstillfällen och att sparade pengar kan få hjulen att snurra även lokalt. Ska vi lyckas med föresatsen att hela Sverige ska leva är det nödvändigt att vi alla som tror på förändring spottar i nävarna och talar om vad vi tycker.

Jag brukar tjata om att vi borde börja med att titta på hur vi skulle kunna använda elen smartare. Det är inte smart att slösa, och definitivt inte att öda bort högvärdig energi på att få 20 grader varmt. Vi vet ju att våra kärnkraftverk snart med råge passerat pensionsåldern och att förmodligen nästan all ny elproduktion kommer att vara betydligt dyrare än dagens prisnivåer. Men ändå, är det möjligt att ersätta all kärnkraftsel med förnybar elproduktion?

Låt oss anta att kärnkraften levererar 60 TWh. Sol- och vind förs ofta fram som alternativet som åtminstone teoretiskt fullt utbyggd skulle kunna klara hela bortfallet från kärnkraften. Men då kommer direkt motargumenten att dessa kraftverk genererar ingen energi på natten eller när det är vindstilla. Men då har vi tappat bort biokraften! Idag tillverkas 12 TWh biokraft i landet, och enligt Svebio finns en potential att öka den produktionen med 1 TWh om året fram till 2040. Det betyder en potential på närmare 40 TWh viket betyder att biokraften ensam har en potential som motsvarar nästan 2/3 av vad kärnkraften levererar idag. Och biokraften kan, om/när energipriset tillåter, dessutom ligga ”stand by” och kopplas in först då behovet uppstår.

Med andra ord finns i sol, vind och bioenergi utmärkta möjligheter att ersätta hela kärnkraftbehovet med bibehållen leveranstrygghet och utan att vi offrar fler älvar eller bygger ny dyr kärnkraft. Men jag vidhåller fortfarande på det bestämdaste att vi borde plocka bort så mycket elvärme vi bara kan. Det största hindret idag är att det saknas vilja och insikt. Detta gäller hos såväl beslutsfattare och journalister som tror att en omställning av energisystemet innebär en återgång till ”häst och vagn”.

Låt oss hoppas att Energikommissionen kan komma till någon liknande konsensus. Min stilla undran är ändå trots allt varför det skall behöva ta så lång tid för etablisemanget att bestämma sig för något som är så uppenbart. Fossil energi är en ändlig resurs, och förr eller senare måste vi ställa om till en hållbarare livsstil. Det behöver inte vara en återgång till ”häst och vagn”, det kan göras både lönsamt och närande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s