Mitt råd till Energikommissionen

”Elström måste inte ersättas med elström”

De senaste årtiondena har den svensk energidebatt präglats av en diskussion om kärnkraftens vara eller icke vara. Tillgången till kärnkraft, som står för drygt 40% av elproduktionen, har naturligtvis varit en viktig tillgång för vårt land. På gott och ont. En trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning är en förutsättning för en hållbar ekonomisk, social och miljömässig positiv utveckling. Målet för den parlamentariskt tillsatta energikommissionen är därför att skapa en bred politisk enighet kring den långsiktiga energipolitiken från år 2025 och framåt.
Men beroendet av en så stor och ifrågasatt energibärare innebär samtidigt en stor utmaning. I synnerhet nu när den befintliga kärnkraften närmar sig slutet av sin ekonomiska livslängd och skall avvecklas. Därför är det viktigt att samtliga partiers politiker känner ansvar för energifrågan och tar denna på allvar. Att man söker praktiska lösningar för att klara vår välfärd och industrins konkurrenskraft. Då kan det tyckas vara en stor utmaning att enas kring långsiktiga politiska beslut som bygger på hållbar och förnybar energi. Men det är en nödvändighet.
Att vi i Sverige står inför en rad utmaningar på klimat- och energiområdet borde inte komma som någon överraskning, och gör vi ingenting i dag så pekar de mesta på att vi går mot en betydligt allvarligare situation inom en nära framtid. Nyligen har regeringen lagt fram ett förslag till riksdagen om att öka Sveriges förnybara elproduktion med 5 TWh till 2020, varav merparten baseras på sol och vindenergi. Utbyggnaden av ny grön elproduktion skulle därmed öka med 30 TWh från 2002 till 2020.
Det finns dessutom stora möjligheter att öka produktionen av biokraft i Sverige. Enligt Svebios uppfattning går det att öka biokraften med 1 TWh om året fram till 2040, till totalt 40 TWh, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av den svenska elanvändningen. Biokraften kan bli en viktig del av den framtida svenska elförsörjningen.
Med andra ord innebär utmaningarna samtidigt en fantastisk möjlighet för vårt land. Sverige har, till skillnad från många andra länder, goda förutsättningar att faktiskt blir vinnare på den energiomställning som utmaningen innebär. Naturligtvis ska vi i första hand vara sparsam och inte slösa energi i onödan. Men minst lika viktigt är att den energi vi använder förbrukas så smart som möjligt. Att vi använder rätt energibärare för rätt ändamål. Då kan bli utmaningen en tillgång istället för en börda. Då handlar det ytterst om hur vi använder vår energi.
Elproduktionen är naturligtvis viktig, men inte avgörande för vårt välstånd. Tyvärr verkar många, både inom fackföreningsrörelsen, näringslivet och politiken, vara låst vid tanken att bortfallet av kärnkraftens elproduktion måste ersättas med ny elproduktion. Man tänker inte på att en stor del av vår elanvändning slösas bort på elvärme. Att använda 30 TWh högvärdig elenergi för att få 20 grader varmt i våra bostäder är inte speciellt smart. Det är dessutom denna stora elanvändning för uppvärmning i småhus som skapar effektproblem under vinterperioden. Under kalla dagar krävs en stor installerad effekt för att klara av att värma dessa hus. Effektproblemet utökas i och med att många småhus dessutom ställer om värmeförsörjningen från exempelvis oljepanna till värmepump. Värmepumpar använder el för att driva pumpen och vissa värmepumpar kompletteras dessutom av en elpatron som sätts in då behovet av värme är stort.
Eftersom effektbehovet för värme är mycket större när det är kallt är det därför vår höga andel elvärme som är den största orsaken till att vi riskerar effektbrist när det är som kallast. Förutom att Sverige har ett kallt klimat så har vi även en jämförelsevis stor andel elintensiv industri. Men industrins samlade behov av el är ”bara” på ungefär 51 TWh och ligger dessutom på ett ganska konstant effektuttag över året. (C:a 37 % av landets totala elanvändning som 2013 var 139,6 TWh)
”Vi ser inte skogen för alla träd”. Att byta elvärme mot bioenergi i form av ved, flis och pellets är fullt möjligt. Tillgången på biomassa för energiändamål är långt större än dagens efterfrågan. Så även om konkurrensen om råvaran ökar så finns det goda möjligheter för mer bioenergi. Biovärme i stället för elvärme borde vara en självklarhet i ett skogrikt land som vårt. Modern förbränningsteknik ger en bekväm och säker uppvärmning med minimala utsläpp av störande ämnen. Och satsar vi mera på när- och fjärrvärme kan vi även utnyttja nätet som kylkrets och även producera el.
Att bygga ut bioenergibaserad kraftvärme har många fördelar. Den är förnybar. Den kan producera elström när behovet är som störst och den produceras ofta i anslutning till stora användare, som industrier och stora tätorter. Det ger dessutom små behov av att bygga nya kraftledningar. Politiskt sett borde därför bioenergi vara den mest attraktiva lösningen då energiformen samtidigt genererar varaktiga arbetstillfällen och skatteintäkter i många år även efter det att installationen av utrustning är gjord. Med andra ord – Välkomna arbetstillfällen i närområdet.
Men bioeenergin ger även möjligheter på en internationell marknad. Vår kunskap och långa erfarenhet av att utnyttja bioenergi är allt mer efterfrågad i vår omvärld. Utfasningen av kol och olja globalt sett har gjort biomassa till en allt viktigare energibärare över hela världen. World Bioenergy Association (WBA) har tagit fram en rapport som pekar på alla aspekter av bioenergi – tillförsel, omvandling och slutanvändning. Syftet är att ge beslutsfattare, företag viktig kunskap om bioenergis möjligheter. Rapporten är indelad i geografiska nivåer – global, kontinental och regional. Några speciella sektorer som även finns med i rapporten är pyrolysolja, torrefiering, pellets etc.
Några av de viktigaste siffrorna från rapporten:
– Förnybara energikällor bidrog 18,3% till den globala energimixen. (Bioenergin bidrar med 14,1%).
– Fast biomassa levererade 89% av den mängden totala bioenergi
– Mer än 90% av bioenergin används för värme – resten är transporter och elektricitet.
– 70% av den globala produktionen av biobränslen kommer från Amerika, medan Europa är en ledare i när det gäller användning av biomassa.
Låt oss därför hoppas att politikerna i Energikommissionen höjer blicken en aning och ser möjligheterna med den stundande utfasningen av kärnkraften. Ju förr vi stänger de första mest olönsamma reaktorerna desto längre tid har vi på oss att energieffektivisera och komma bort från onödig eluppvärmning.
Till sist vill jag påminna om vår WorkShop i Lidköping den 16:e juni. Där är alla som vill diskutera Bioenergins Barriärer och Möjligheter välkomna. Målet är att ta fram en agenda för ”temisk bioenergi”.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s