Ny Regering – Ny färdrikting?

Enligt rapporten ”WBA Global Bioenergy Statistics 2014” kommer 10% av världens energianvändning från bioenergi 3% från vattenkraft och 1% från sol och vind. Tillsammans bidrar förnybara energibärare med 18,3%. Fossil energi står för 80% fördelat på olja, kol och gas. Slutanvändningen av energi i värden fördelade sig på 50% till värme, 30% till transporter och 20% till el.Hela 92% av all bioenergi användes för uppvärmning. Rapporten visar också att 422 TWh elström och 106 mijarder liter biodrivmedel producerades 2011 från biomassa. Svebio:s VD, Gustav Melin, skriver i senaste numret av Bioenergitidningen (som ni kan läsa som e-tidning) att Det är dags för kraftvärmelobbing. Idag finns 200 st kraftvärmeverk i Sverige med en sammanlagd installerad biokraftkapaciet på 4 382 MW, vilket teoretiskt, om man kan utnyttja kapaciteten alla årets timmar skulle kunna ge 35 TWh elström. Det är drygt 20 TWh mer än vad man in facto bidrog med 2013. Den outnyttjade, men redan byggda kapaciteten, motsvarar ungefär en tredjedel av vad kärnkraften levererade. Bioenergi och vind svarar redan tillsammans 15% av vår elproduktion i landet. Något att fundera över? Vågar vi hoppas på att Miljöminister Åsa Romson och Energiminister Ibrahim Baylan kan samsas och tillsammans övertyga Näringsminister Mikael Damberg om samhällnyttan och att dessa i sin tur sedan kan påverka Statsminister Stefan Löfven och Finansminister Magdalena Andersson att dra åt samma håll. Det är ingen lätt uppgift, och inte blir den lättare av att besluten sedan skall passera riksdagen där man måste få ytterligare stöd för att få igenom sina förslag. Och samtidigt pekar alla lamrapporter om att det brådskar att göra något både klokt och radikalt. Det är ingen avundsvärd uppgift som väntar, men vi behöver en ny färdriktning. Hur Sveriges energibehov ska lösas långsiktigt är en av landets viktigaste framtidsfrågor. Ingen ny energiproduktion kan byggas i dag utan någon form av subvention, skriver energiexperten Jonas Almquist. Detta gäller i Sverige och det gäller i övriga Europa. Gustav Melin är inne på samma tankegångar när han påpekar att om vi ska ersätta våra gamla kärnkraftverk med ny elproduktion så måste vi antingen ge ett investeringsstöd till bolagen redan innan energibehovet har uppstått, eller så får man låta elpriserna stiga till en nivå där företagen våger investera i ny elproduktion. Dagens elpris (exklusive skatter och nätavgifter) ligger på 30 öre per kWh. För att bygga ett nytt kärnkraftverk krävs ett elpris på 70–100 öre per kWh. Motsvarande kostnad för landbaserad vindkraft är betydligt billigare, men ligger ändå på drygt 50 öre per kWh. Med den snabba tekniska utvecklingen har kostnaden för att producera vindel sjunkit med över 30 procent och solel med cirka 70 procent. Med ett högre framtida pris på koldioxid kommer sannolikt kostnadsfördelen för fossilfri elproduktion att bli ännu större. Nackdelen med sol- och vindkraft är att produktionen varierar kraftigt över dygnet och året. Bioenergi och olika former av geoenergi är väsentligt mer stabila. Sverige och Norge har också fördelen med en mycket stor tillgång till reglerbar vattenkraft som snabbt kan hantera förändringar i vind- och solkraftsproduktion. Håkan Pihl, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet ger ett förslag. Skapa en internationell klimatallians med EU som kärna. Hörnpelarna i en sådan allians skulle vara att medlemmarna i sina egna länder inför ett pris på klimatpåverkan (exempelvis genom koldioxidskatt) samt en gemensam klimattull på varor från länder som inte tar eget klimatansvar. Därmed skulle länder som inte tar ansvar och begränsar sina utsläpp ändå tvingas betala ett pris för sin klimatpåverkan, Mitt råd till våra politiker, och till den blivande energikommissionen, är att lyssna mer på branschorganisationer och företag som dagligen lever med/av dessa frågor. En trygg och säker energiproduktion baserad på inhemsa förnybara källor ger också andra fördelar. En lång rad rapporter och insändare pekar på samhällsnyttan. Entreprenörer stärker landsbygden och skapar värden, både ekonomiskt och socialt. Och dessa företag vill gärna bidra till platsen där de lever och verkar. Det leder både till innovativa lösningar och stärkt självkänsla bland lokalbefolkningen. Det visar bl a Sabine Müller i sin avhandling. Müller hittade 14 olika typer av värden som entreprenörerna bidrar med till lokalsamhället. Vi behöver göra lönsamma energieffektivseringar för att minska energianvändningen, vi behöver ifrågasätta om vi skall använda elström för att få 20 grader varmt och vi måste tänka mer på att sluta kretsloppen och återanvända råvaror som idag hamnar på fel ställen i våra ekosystem. Vi behöver modiga ledare som vågar fatta kloka beslut utan att först fråga ”pappa i Bryssel” om lov. Vi belånar hela tiden alltmera av våra barns framtid och förväntar oss samtidigt att det är de som skall betala tillbaka. Det håller inte längre, nu måste vi göra nått nu för att vända utvecklingen. IRETI-projektet är ett litet steg i den rikningen. Här kan du läsa mer om hur vi jobbar. Till sist vill jag denna vecka tacka Sofie Samuelsson på tidningen BIOENERGI som vill bjuda alla Kortisarnas läsare på en gratis tillgång av nr 4/14 av SVEBIOs e-tidning. Du hittar den här – http://bioenergitidningen.se/etidning och lösenordet är TB1404. Läs den och boka din prenumeration.