Ser vi verkligen ljuset i tunnel?

De drygt 400 000 personer som marscherade i New York i samband med FN:s klimatmöte, och de miljontals andra som demonstrerade i över 190 städer runt om i världen, visade att klimatförändringarna är mycket mer än en miljöfråga. Det är en växande och smärtsam verklighet som påverkar alla delar av samhället. Mycket av det som stått i media i veckan handlar om FN:s klimatmöte. Nu börjar även tunga företraädare för företag och investerare ställa krav. Kan vi möjligen ana ett ljus i tunneln? Detta skruvar i vart fall upp förväntningarna inför det avgörande(?) klimatmötet i Paris.

Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Nu ansluter sig Rockefellergruppen till en växande amerikansk rörelse som har för avsikt att överge industrier som bidrar till växthuseffekten. Sammanlagt rör det sig om 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor. Även svenska AP-fonder lovade att växla bort fossilintensiva företag till förmån för hållbar teknik. Det är lovande signaler.

En lite annorlunda, men intressant forskarrapport, presenterades i veckan. Vid Linköpings universitet har man analyserat hundratals debattartiklar i svensk dagspress och kan nu tala om hur klimatskeptikern ser ut. Klimatskeptikern är en man, ofta i övre medelåldern och i slutet av en framgångsrik karriär som akademiker eller företagsledare. Den slutsatsen har Jonas Anshelm, professor vid Tema Teknik och social förändring, och Martin Hultman, forskare disputerad vid Linköpings universitet och numera verksam i Umeå, kommit fram till. Varför är det så? Kan det vara så att vi som är 60+ och bara har något år kvar till pension, inte orkar by oss utan bara vill ha ”business as usual” och inga omvälvande förändringar innan vi går i pension? Men intressant är det onekligen att ändå spekulera i vad som kommer att när dessa klimatskeptiker kliver åt sidan och släpper fram yngre förmågor.
Om att kliva åt sidan och släppa fram nya förmågor. Nästan en tredjedel av riksdagsledamöterna byts ut och riksdagen kommer att föryngras en hel del efter årets val. Förhoppningsvis innebär detta också ett bredare synsätt som tar hänsyn till hela planetens förutsättningar och att en mer cirkulär ekonomi vinner över dagens tillväxtekonomi. Det är för allt fler uppenbart att det inte längre är frågan om utan när detta kommer att ske.   
Jag håller med om att elbilen behövs, men jag efterlyser ändå en vidare syn på elbilens miljönytta. Idag verkar det som att alla tror att elbilen kommer att lösa alla problem. Drivmedlens klimatpåverkan beror på hur de producerats, och detta skiljer sig mycket från land till land. Detta gäller i synnerhet el. En bil i Golfklassen som drivs av el som producerats i kolkondenskraftverk släpper ut mer växthusgaser än motsvarande bil som körs på bensin eller diesel. Ännu värre blir dock bensinbilen om bensinen tillverkats av tjärsand. Utsläppsvärdet för tjärsandsbensin är hämtat från en rapport beställd av EU-kommissionen. Vi får inte tappa bort de andra alternativa drivmedlen som t ex biogas, biodiesel och även etanol. Läs om ST1 satsningar på alternativ etanolproduktion.
I veckan kom även rapporten ”Living Planet” som visar att Sveriges ekologiska fotavtryck nu åter ökar. Vi har under året klättrat till att återfinnas på en föga hedrande 10:e plats bland jordens ”värstingar”. WWF tycker, med all rätt, att det är hög tid att vi lever upp till vår egen självbild. Vi svenskar vill gärna tro att vi är en god kraft i världen och tar ett stort ansvar. Men faktum är att vi också är stora konsumenter med stora fotavtryck. Enligt rapporten skulle det gå åt 3,7 jordklot om alla skulle konsumera som svenskar. Skogen och fisket hinner inte återväxa i den takt vi förbrukar. Och naturen klarar inte att ta hand om växthusgaser lika snabbt som vi släpper ut dem.
Den nya regeringen måste snabbt visa handlingskraft och ta tag i våra egna problem om vi skall trovärdigt kunna bidra till att presentera en lösning även för de globala utmaningarna. Idag ger vi ett större avtryck än t ex Kanada och Australien som vi normalt brukar peka ut som riktiga ”värstingar”.Detta trots att vi kommit långt när det t ex gäller vår energianvändning. Dags att städa framför vår egna dörr? Handlingskraft krävs både på hemmaplan, i EU och internationellt.Som individer måste du och jag också ta ett större ansvar för vår planet. Läs mer på DN-debatt.
Enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) levererades år 2013 736 262 kbm EO1 och 597 695 kbm tyngre eldningsoljor. En marknadspotential som, om man räknar dessa som konverterat till bioenergi, motsvarar mer än 3 milj ton pellets. Genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets kan man enligt SVEBIO:s beräkningar öka elproduktionen vid dagens dryga 200 biokraftvärmeanläggningar från 12 TWh till 25 TWh. Och marknaden för vårt kunnande är mångdubbet större om vi tittar utanför landets gränser. Låt oss hoppas att vår nya regering inte glömmer bort detta.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s