Ny Regering – Ny färdrikting?

Enligt rapporten ”WBA Global Bioenergy Statistics 2014” kommer 10% av världens energianvändning från bioenergi 3% från vattenkraft och 1% från sol och vind. Tillsammans bidrar förnybara energibärare med 18,3%. Fossil energi står för 80% fördelat på olja, kol och gas. Slutanvändningen av energi i värden fördelade sig på 50% till värme, 30% till transporter och 20% till el.Hela 92% av all bioenergi användes för uppvärmning. Rapporten visar också att 422 TWh elström och 106 mijarder liter biodrivmedel producerades 2011 från biomassa.
Svebio:s VD, Gustav Melin, skriver i senaste numret av Bioenergitidningen (som ni kan läsa som e-tidning) att Det är dags för kraftvärmelobbing. Idag finns 200 st kraftvärmeverk i Sverige med en sammanlagd installerad biokraftkapaciet på 4 382 MW, vilket teoretiskt, om man kan utnyttja kapaciteten alla årets timmar skulle kunna ge 35 TWh elström. Det är drygt 20 TWh mer än vad man in facto bidrog med 2013. Den outnyttjade, men redan byggda kapaciteten, motsvarar ungefär en tredjedel av vad kärnkraften levererade. Bioenergi och vind svarar redan tillsammans 15% av vår elproduktion i landet. Något att fundera över?
Vågar vi hoppas på att Miljöminister Åsa Romson och Energiminister Ibrahim Baylan kan samsas och tillsammans övertyga Näringsminister Mikael Damberg om samhällnyttan och att dessa i sin tur sedan kan påverka Statsminister Stefan Löfven och Finansminister Magdalena Andersson att dra åt samma håll. Det är ingen lätt uppgift, och inte blir den lättare av att besluten sedan skall passera riksdagen där man måste få ytterligare stöd för att få igenom sina förslag. Och samtidigt pekar alla lamrapporter om att det brådskar att göra något både klokt och radikalt. Det är ingen avundsvärd uppgift som väntar, men vi behöver en ny färdriktning.
Hur Sveriges energibehov ska lösas långsiktigt är en av landets viktigaste framtidsfrågor. Ingen ny energiproduktion kan byggas i dag utan någon form av subvention, skriver energiexperten Jonas Almquist. Detta gäller i Sverige och det gäller i övriga Europa. Gustav Melin är inne på samma tankegångar när han påpekar att om vi ska ersätta våra gamla kärnkraftverk med ny elproduktion så måste vi antingen ge ett investeringsstöd till bolagen redan innan energibehovet har uppstått, eller så får man låta elpriserna stiga till en nivå där företagen våger investera i ny elproduktion. Dagens elpris (exklusive skatter och nätavgifter) ligger på 30 öre per kWh. För att bygga ett nytt kärnkraftverk krävs ett elpris på 70–100 öre per kWh. Motsvarande kostnad för landbaserad vindkraft är betydligt billigare, men ligger ändå på drygt 50 öre per kWh.
Med den snabba tekniska utvecklingen har kostnaden för att producera vindel sjunkit med över 30 procent och solel med cirka 70 procent. Med ett högre framtida pris på koldioxid kommer sannolikt kostnadsfördelen för fossilfri elproduktion att bli ännu större. Nackdelen med sol- och vindkraft är att produktionen varierar kraftigt över dygnet och året. Bioenergi och olika former av geoenergi är väsentligt mer stabila. Sverige och Norge har också fördelen med en mycket stor tillgång till reglerbar vattenkraft som snabbt kan hantera förändringar i vind- och solkraftsproduktion.
Håkan Pihl, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet ger ett förslag. Skapa en internationell klimatallians med EU som kärna. Hörnpelarna i en sådan allians skulle vara att medlemmarna i sina egna länder inför ett pris på klimatpåverkan (exempelvis genom koldioxidskatt) samt en gemensam klimattull på varor från länder som inte tar eget klimatansvar. Därmed skulle länder som inte tar ansvar och begränsar sina utsläpp ändå tvingas betala ett pris för sin klimatpåverkan,
Mitt råd till våra politiker, och till den blivande energikommissionen, är att lyssna mer på branschorganisationer och företag som dagligen lever med/av dessa frågor. En trygg och säker energiproduktion baserad på inhemsa förnybara källor ger också andra fördelar. En lång rad rapporter och insändare pekar på samhällsnyttan. Entreprenörer stärker landsbygden och skapar värden, både ekonomiskt och socialt. Och dessa företag vill gärna bidra till platsen där de lever och verkar. Det leder både till innovativa lösningar och stärkt självkänsla bland lokalbefolkningen. Det visar bl a Sabine Müller i sin avhandling. Müller hittade 14 olika typer av värden som entreprenörerna bidrar med till lokalsamhället.
Vi behöver göra lönsamma energieffektivseringar för att minska energianvändningen, vi behöver ifrågasätta om vi skall använda elström för att få 20 grader varmt och vi måste tänka mer på att sluta kretsloppen och återanvända råvaror som idag hamnar på fel ställen i våra ekosystem. Vi behöver modiga ledare som vågar fatta kloka beslut utan att först fråga ”pappa i Bryssel” om lov. Vi belånar hela tiden alltmera av våra barns framtid och förväntar oss samtidigt att det är de som skall betala tillbaka. Det håller inte längre, nu måste vi göra nått nu för att vända utvecklingen. IRETI-projektet är ett litet steg i den rikningen. Här kan du läsa mer om hur vi jobbar.
Till sist vill jag denna vecka tacka Sofie Samuelsson på tidningen BIOENERGI som vill bjuda alla Kortisarnas läsare på en gratis tillgång av nr 4/14 av SVEBIOs e-tidning. Du hittar den här – http://bioenergitidningen.se/etidning och lösenordet är TB1404. Läs den och boka din prenumeration.
Annonser

Ser vi verkligen ljuset i tunnel?

De drygt 400 000 personer som marscherade i New York i samband med FN:s klimatmöte, och de miljontals andra som demonstrerade i över 190 städer runt om i världen, visade att klimatförändringarna är mycket mer än en miljöfråga. Det är en växande och smärtsam verklighet som påverkar alla delar av samhället. Mycket av det som stått i media i veckan handlar om FN:s klimatmöte. Nu börjar även tunga företraädare för företag och investerare ställa krav. Kan vi möjligen ana ett ljus i tunneln? Detta skruvar i vart fall upp förväntningarna inför det avgörande(?) klimatmötet i Paris.

Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Nu ansluter sig Rockefellergruppen till en växande amerikansk rörelse som har för avsikt att överge industrier som bidrar till växthuseffekten. Sammanlagt rör det sig om 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor. Även svenska AP-fonder lovade att växla bort fossilintensiva företag till förmån för hållbar teknik. Det är lovande signaler.

En lite annorlunda, men intressant forskarrapport, presenterades i veckan. Vid Linköpings universitet har man analyserat hundratals debattartiklar i svensk dagspress och kan nu tala om hur klimatskeptikern ser ut. Klimatskeptikern är en man, ofta i övre medelåldern och i slutet av en framgångsrik karriär som akademiker eller företagsledare. Den slutsatsen har Jonas Anshelm, professor vid Tema Teknik och social förändring, och Martin Hultman, forskare disputerad vid Linköpings universitet och numera verksam i Umeå, kommit fram till. Varför är det så? Kan det vara så att vi som är 60+ och bara har något år kvar till pension, inte orkar by oss utan bara vill ha ”business as usual” och inga omvälvande förändringar innan vi går i pension? Men intressant är det onekligen att ändå spekulera i vad som kommer att när dessa klimatskeptiker kliver åt sidan och släpper fram yngre förmågor.
Om att kliva åt sidan och släppa fram nya förmågor. Nästan en tredjedel av riksdagsledamöterna byts ut och riksdagen kommer att föryngras en hel del efter årets val. Förhoppningsvis innebär detta också ett bredare synsätt som tar hänsyn till hela planetens förutsättningar och att en mer cirkulär ekonomi vinner över dagens tillväxtekonomi. Det är för allt fler uppenbart att det inte längre är frågan om utan när detta kommer att ske.   
Jag håller med om att elbilen behövs, men jag efterlyser ändå en vidare syn på elbilens miljönytta. Idag verkar det som att alla tror att elbilen kommer att lösa alla problem. Drivmedlens klimatpåverkan beror på hur de producerats, och detta skiljer sig mycket från land till land. Detta gäller i synnerhet el. En bil i Golfklassen som drivs av el som producerats i kolkondenskraftverk släpper ut mer växthusgaser än motsvarande bil som körs på bensin eller diesel. Ännu värre blir dock bensinbilen om bensinen tillverkats av tjärsand. Utsläppsvärdet för tjärsandsbensin är hämtat från en rapport beställd av EU-kommissionen. Vi får inte tappa bort de andra alternativa drivmedlen som t ex biogas, biodiesel och även etanol. Läs om ST1 satsningar på alternativ etanolproduktion.
I veckan kom även rapporten ”Living Planet” som visar att Sveriges ekologiska fotavtryck nu åter ökar. Vi har under året klättrat till att återfinnas på en föga hedrande 10:e plats bland jordens ”värstingar”. WWF tycker, med all rätt, att det är hög tid att vi lever upp till vår egen självbild. Vi svenskar vill gärna tro att vi är en god kraft i världen och tar ett stort ansvar. Men faktum är att vi också är stora konsumenter med stora fotavtryck. Enligt rapporten skulle det gå åt 3,7 jordklot om alla skulle konsumera som svenskar. Skogen och fisket hinner inte återväxa i den takt vi förbrukar. Och naturen klarar inte att ta hand om växthusgaser lika snabbt som vi släpper ut dem.
Den nya regeringen måste snabbt visa handlingskraft och ta tag i våra egna problem om vi skall trovärdigt kunna bidra till att presentera en lösning även för de globala utmaningarna. Idag ger vi ett större avtryck än t ex Kanada och Australien som vi normalt brukar peka ut som riktiga ”värstingar”.Detta trots att vi kommit långt när det t ex gäller vår energianvändning. Dags att städa framför vår egna dörr? Handlingskraft krävs både på hemmaplan, i EU och internationellt.Som individer måste du och jag också ta ett större ansvar för vår planet. Läs mer på DN-debatt.
Enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) levererades år 2013 736 262 kbm EO1 och 597 695 kbm tyngre eldningsoljor. En marknadspotential som, om man räknar dessa som konverterat till bioenergi, motsvarar mer än 3 milj ton pellets. Genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets kan man enligt SVEBIO:s beräkningar öka elproduktionen vid dagens dryga 200 biokraftvärmeanläggningar från 12 TWh till 25 TWh. Och marknaden för vårt kunnande är mångdubbet större om vi tittar utanför landets gränser. Låt oss hoppas att vår nya regering inte glömmer bort detta.