När dimmorna lättar

Man brukar säga att det har blivit höst när dimmorna har lägrat sig. Just nu verkar detta gälla i såväl vädret som i politiken. Stefan Löfven har verkligen ingen lätt uppgift när han skall skingra dimmbankarna i försöket att skapa en handlingskraftig minoritetsregering. För en oinvigd i politikens labyrinter, som undertecknad är, verkar detta vara närmast en ”mission impossible” just nu, men det brukar ju lösa sig. Så låt oss hoppas att det efter veckans dimma, regn och rusk ändå snart klarnar upp igen, för visst är det så att det så småningom kommer en ny vår.  
 
Bioenergi är globalt sett den mest lättillgängliga och mest använda av de så kallade alternativa energikällorna. EnligtEuropaportalen svarar bioenergi för omkring 66 % av den förnybara energi som används i Europa och enligtInternational Energy Agency (IEA) för 77 % Globalt. Det råder såväl nationellt som globalt en stor enighet om nödvändigheten med att hushålla med naturresurserna och ställa om till en hållbar och koldioxidneutral energiproduktion. I synnerhet om vi skall klara klimatmålet om max två grader. I vårt land är redan bioenergi största energislag med en användning enligt Svebio på hela 130,2 TWh. Det motsvarar 33,6 % av all använd energi i Sverige. Motsvarande andel bioenergi inom EU27 är mindre än 10 %. Klimatneutral energiförsörjning bidrar till långsiktigt stabilare energipriser vilket är viktigt för såväl företagens- som hela nationers tillväxt och konkurrenskraft.
Även om våra svenska företag ligger i frontlinjen när det gäller erfarenhet och teknik, så saknar många både strategi, kunskap och medel för att etablera sig på nya marknader. För företagen innebär en anpassning till nya marknader alltid nya utmaningar och därmed också nya risker. Framför allt de mindre företagen saknar ofta tid att engagera sig med övergripande frågor som inte har direkt bärighet i det egna företagets dagliga verksamhet och det finns samtidigt en rädsla att ta kostnader som sedan andra konkurrerande företag kan dra fördel av. För att lyckas måste man ha en genomtänkt strategi och handlingsplan vilket alltså saknas hos det flesta av våra mindre företag idag.
Förra veckan pekade jag på tesen ”Triple Helix” som utvecklades av forskare vid Stanford University under 90-talets början. Med Triple Helix menade man att om man sätter samman universitet med företag och stimulerar kombinationen med statliga pengar så uppstår innovation och tillväxt. Detta antagande har sedan dess kommit att utgöra fundamentet för Sveriges innovationsstrategier. Men den har samtidigt skapat en övertro bland myndigheter och politiker som sedan länge prioriterar insatser till universitet och forskningsinstitut. Stödet till företagen gäller uppenbart bara om det kan riktas till de riktigt stora företagen. Våra små och medelstora företag är näst intill chanslösa när det gäller tillgång till offentlig finansiering  Detta trots att allt fler rapporter idag pekar på att 80 % av jobb och nya produkter kommer från våra mindre företag och fristående uppfinnare.
Därmed inte sagt att samhällets insatser på universitet och forskningsinstitut är onödiga eller felaktiga.  Det är bara det att nästan alla tillgängliga medel hamnar i den korgen, och här finns ett glapp mellan företagens behov och önskemål och de projekt som forskare och doktorander jobbar med. Mycket värdefull kunskap tas fram som skulle kunna utnyttas för att skapa nya affärer. Det är här som vi måste bli bättre. Våra politiker och myndigheter måste våga lita på att det är våra företag som vet bäst vad som behövs, våra forskare måste bli mer lyhörda för vad det är företagen behöver ochföretagen måste lära sig samverka bättre med akademin. Det är genom samverkan som vi skapar bättre förutsättningar för tillväxt. Tillsammans representerar vi alla en stor del av den samlade kunskap som finns i världen då det knappast finns något annat land som har lika lång erfarenhet av användning av alla former av bioenergi. 
Här är kopplingen mellan akademi och små och medelstora företag viktig, och viktigast är det förmodligen att få till ett bra samtalsklimat där man pratar samma språk. Då förstärks nyttan så att den samlade effekten kan bli så bra som möjligt. Då gynnas både samhället, högskolan och företagen vilket är viktigt för att hela landet skall kunna utvecklas. Jag menar därför att det är viktigt lyssna mer till företagen och låta företagens önskemål vara ledstjärnan i arbetet. Detta kan vid en första anblick från en utomstående betraktare vara svårt att överblicka och förstå, då detta inte följer de traditionella ramar som offentliga insatser brukar följa, då det utgår ifrån ett ”bottom up” perspektiv där man låter företagen få inflytande och lyfta fram de behov och barriärer som behöver överbryggas.
Jag, och många med mig, upplever att trycket på vidareutbildning, (och då helst en akademisk utbildning) är på väg att skapa en klyfta mellan akademiker och och de som arbetar på verkstadsgolvet. När SME-företagen säger att man harsvårt att hitta rätt utbildad personal så är det sällan utbildade akademiker man efterfrågar. Vad många av företagen i vår bransch saknar är istället personer som jobbar i mellanskiktet mellan akademi och tillverkning . Personer som förstår och talar forskarnas språk, men som samtidigt är beredd att rycka in i produktionen när detta behövs. I de större företagen finns  möjligen ett behov av fler akademiker, men i våra mindre företag är det personer som kan verka som förmän och arbetsledare som efterfrågas.
Under första halvåret 2014 beräknas det samlade värdet av värme och sanitetsinstallationer till cirka 17,6 miljarder kronor, i stort sett lika mycket som under samma period 2013. Under de kommande åren väntas att marknaden växa samtidigt som det är svårt att rekrytera personal, det visar VVS Företagens senaste konjunkturrapport. Det har blivit svårt att hitta personal. Nästan alla, 97 procent av de tillfrågade, anser att det är svårt eller mycket svårt att hitta rätt sorts kompetens till ledningsfunktioner. Och nästan lika komplicerat verkar det vara att hitta tjänstemän med önskad utbildning och erfarenhet.
Även om vi kommit långt i vårt land finns det ännu en marknadspotential till ytterligare användning av bioenergi. Det gäller för övrigt även utanför transportsektorn (där fokus ligger idag). Enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) levererades år 2013 736 262 kbm EO1 och 597 695 kbm tyngre eldningsoljor. En marknadspotential som, om man räknar dessa som konverterat till bioenergi, motsvarar ungefär 3 milj ton pellets. Genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets kan man enligt SVEBIO:s beräkningar med hög verkningsgrad öka elproduktionen vid dagens dryga 200 biokraftvärmeanläggningar från 12 TWh till 25 TWh. Och marknaden för vårt kunnande är mångdubbet större om vi tittar utanför landets gränser. Låt oss inte glömma bort detta.
Kan Österrike, så borde vi med vår erfarenhet, kunna ändå bättre. Bioenergin är i Österrike en av de mest lovande ekonomiska drivkrafterna i energipolitiken och en viktig källa till sysselsättning. År 2013, sysselsatte branschen mer än 5000 personer som genererade nästan 1 100 miljoner euro i omsättning. Branschen växer fortfarande, i synnerhet på exportmarknader. Bevis på detta är att Österrike exporterar 75 % av sin produktion av värmepannor, två av tre pannor installerade i Tyskland kommer från Österrike och i Spanien når siffran 36,5 %. Många österrikiska företag har även lyckats positionera sig framgångsrikt i Storbritannien och i Nordamerika och har visat att tekniken inte bara är hållbar utan också mycket konkurrenskraftig jämfört med gas eller olja.
Så låt oss hoppas, när dimmorna lättat, att Stefan Löfven skapat en ny regering som vågar prova nya grepp och som inser att högskoleutbildning för alla och Triple Helix  inte är den enda vägen till framgång. Det är trots allt regering och riksdag som via regleringsbrev och ekonomiska ramar sätter spelreglerna för hur våra myndigheter sedan skall agera. Mitt råd är att ta avstamp i alla de företag som bygger upp Sverige som förebild för biomassan som energiresurs, och kopplingen mellan dessa företags möjligheter till internationell expansion av kunnande och produkter. Vi behöver samtala mycket mera med företagen och inte bara om företagen .
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s