Vad händer nu med alla lösa trådar?

Valutgången blev en rysare på många sätt. En rysare, som hos många med mig, säkert skapat fler frågor än svar. Nu återstår att se hur våra folkvalda kan hantera den uppkomna situationen. Jag kan inte låta bli och ställa mig frågan vad frånvaron av en tydlig klimatpolitisk diskussion i valrörelsen betytt för resultatet? Miljöpartiet fick inte de framgångar man hoppats på, medan Centerpartiet verkar ha vunnit på att i varje fall profilera sig som ”Alliansens gröna röst”. Mitt bestående intryck från valrörelsen är att våra politiker annars verkat ha varit rörande eniga om att åtgärder som är bra för miljön och positiv för klimatarbetet är en kostsam börda för näringslivet. Trots detta verkar nästan alla politiker ändå vara eniga om att en omställning är nödvändig och måste ske. Fast inte nu – utan senare!
 
Min fråga, som jag inte fick något svar på, gäller fortfarande: Vad kostar det vårt framtida näringsliv om vi väntar? Sinade resurser, föråldrade kärnkraftverk etc kommer med nödvändighet att leda till ständigt ökade kostnader och därmed också risker för försämrad konkurrenskraft. Detta borde varit en av de mest avgörande framtidsfrågorna. En fråga som dessutom är tydligt kopplad till allas vår välfärd. Låt oss hoppas på att vår nya riksdag och regering, nu när valdebatten är över, vågar ta tag i frågan då man slipper riskera röster på impopulära beslut. Nu väntar utan tvekan några spännande och avgörande veckor. Men det är bråttom – på många sätt.
Att klimatarbete är en börda för näringslivet håller inte Hagainitiativet med om, utan pekar istället på en sammanställning som visar att klimatarbetet istället är lönsamt för företagenoch sannolikt också är en drivkraft för många av våra företag. Konkurrensen på världsmarknaden är hård. Men det är lätt att halka efter om inte långsiktiga strategier för infrastruktur,energiförsörjning med mera finns på plats.
Nordea Nexus spår i sin prognos en fortsatt global återhämtning, om än mer tudelad och långsammare. På den ljusa sidan finns bättre tillväxt i bland annat USA, Storbritannien och Norge, medan man spår nära nolltillväxt i euroområdet och ser heller inga indikationer om en ökad tillväxt i närtid. Detta då även utvecklingen i dragloket Tyskland stannat av. Även svensk ekonomi har utvecklats sämre än väntat till följd av att exporten inte har kommit igång. Det svaga ut- fallet under första halvåret gör att tillväxten stannar på 2 procent i år. Valår brukar vara konsumtionsår, men i år tycks det inte ge riktigt samma draghjälp som tidigare.
 
Vad händer när (inte om!) värdens politiker sätter ner foten och visar att man menar allvar med två-gradersmålet? Kan världens ledare komma överens i Paris? IPCC är överens, ska vi ha en rimlig chans att begränsa den globala uppvärmningen till att klara tvågardersmålet så kan vi bara utnyttja 15- 20 % av de idag kända tillgångarna på fossila resurser. Resterande 80 % av dessa kända resurser kan inte utvinnas och skulle bl omöjliga att sälja. Vad händer då med fossilbolagens värde? Hur kommer investerarare och banker att reagera? Mycket av pengarna till våra pensioner och framtida välfärd finns idag är placerade i dessa företag. Fossilbubblan ses idag av allt fler ledande ekonomer som en reell investeringsrisk, och pekar på att energi och klimatfrågan är på väg att bli den kanske största risken för en ny global ekonomisk kris.
Men även den elproduktion vi känner idag är ifrågasatt. När våra politiker säger att vi behöver den billiga kärnkraftenindikerar man underförstått att nya kärnkraftverk ska kunna leverera elenergi till samma kostnader som dagen avskrivna reaktorer. Att ny kärnkaft skulle kunna byggas och ge samma energipris som dagens rekaktorer är ett önsketänkande. Nyligen kom World Nuclear Industry Status Report 2014 som visar att kärnkraften är på bottennivåer och i dag står för endast 4,4 procent av världens energi. Marknaden har gjort sitt tydliga val. Kärnkraften är för dyr.
 
Även om många anser att vindkraften är dyr så bygger vi faktiskt i Sverige vindkraft för halva kostnaden mot vad Finland ska betala för sin kärnkraft när Olkilouto 3 startar om några år. Värt att tänka på? Jag kan inte låta bli att kommentera detta med en högst personlig kommentar. Det verkar bara vara lomhörda och närsynta politiker som tillsammans med direktörerna på statligt ägda Vattenfall som är intresserade av att bygga ny kärnkraft. Törs man hoppas på att våra nyvalda parlamentatiker vågar ändra färdrikning innan det är för sent?
 
Gör och och gör rättsäger Gustav Melin, vd i Svebio och pekar på Konsultbolaget Ramböll som har gett ut en rapport om det svenska elsystemet där man inte ens har med det tredje största kraftslaget, biokraften, i den förnybara elproduktionen. Detta trots att biokraften redan nu producerar 12 TWh om året och dessa redan byggda anläggningar skulle kunna producera 25 TWh om kraftvärmen utnyttjades maximalt under årets 8 kallaste månader. Jag kan bara hålla med Gustav Melin att detta är pinsamt och skrämmande oproffsigt av Ramböll
Så avslutningsvis vill jag även lyfta fram en länk som förmedlats till mig av en av Kortisarnas läsare. Han skriver: ”Se bifogad länk till en mycket intressant rapport från Reforminstitutet som visar att det finns en övertro bland politikerna på att kommersiellt viktiga innovationer kommer från forskning på universitet och högskolor. Det mesta (mer än 80 %) av värde kommer från företag och fristående uppfinnare. Liknande undersökningar i USA visar på samma sak. ”Tripple Helix” som är så heligt i Sverige bör uppenbarligen prioriteras ned, men det är väl som att svära i Kyrkan”. http://www.reforminstitutet.se/har-skapas-sveriges-viktigaste-innovationer/ .
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s