Vågar våra politiker satsa på våra små företag?

Ofta får vi höra att det är i de mindre företagen som innovationerna sker och de flesta jobben skapas. Här finns också utan tvekan en potential för att både stärka befintliga företag och utveckla nya företag på nya marknader. Men inte mycket har gjorts, det har mest varit ”mycket prat och lite verkstad”. Jag har ofta påtalat att våra myndigheter och politiker borde lyssna mer på vad den enskilde entreprenören tycker och tänker. Jag upprepar gärna detta med en dåres envishet.
 
I regeringens regleringsbrev till våra myndigheter kan vi ofta utläsa en önskan om att statliga forskningsmedel skall samverka med de privata, för att på så sätt förstärka näringslivets insatser så att den samlade effekten ska bli så bra som möjligt. Då gynnas både högskolan och företagen vilket är viktigt för att hela landet skall kunna utvecklas. Ta vara på kraften hos våra duktiga entreprenörer som vill, och har förutsättningarna, att utvecklas och växa. Vi behöver nya och innovativa insatser från samhällets sida för att skapa konkurrenskraftiga förutsättningar för våra mindre företag så att de kan växa och våga sig ut på nya marknader. Vår bransch, tillsammans med vår erfarenhet och vårt samlade kunnande inom förnybar energi, har alla de goda förutsättningar som behövs för att utvecklas.
 
En fråga som alltid är aktuell och kommer ofta upp på våra branschmöten och i kontakter med företagen handlar om byråkratin kring offentliga simulans- och forskningsmedel, vilket gör att eventuella ansökningar om bidrag ofta nobbas ofta av företagen. Ett talande exempel på detta är väl att av det 50-tal nya produkter som tagits fram inom IRETI-nätverket under det senaste året har bara 8 st skett med hjälp av offentliga medel. Långa handläggningstider – ofta 8- 10 månader eller mera – är för vår bransch helt orimliga ledtider när det gäller att finansiera marknadsanpassad utveckling av såväl produkter som systemlösningar. I verkligheten är många sökta projekt redan historia innan man ens hunnit få ett svar på en ansökan. Upplevt krångel med motfinansiering och tidsödande merarbeten innebär att ett eventuellt beviljat anslag snabbt äts upp av de ökade kostnader ett projekt medför. Därför avstår många företag från att ens söka medel för sin produktutveckling. Många nya produkter blir därför kvar på ”tankestadiet” istället för födas som nya produkter.
 
I det stora hela måste vi vara inställda på att bredda vår syn på tillväxt och välfärd. BNP är ett föråldrat mått som inte tar hänsyn till miljön. Välfärden består ju också av annat än materiellt välstånd. Här finns mycket som egentligen inte har med ekonomisk tillväxt eller materiella förhållanden att göra. Till exempel är familj, hälsa, samhörighet, självförverkligande – sådant som är långt viktigare för människors välfärd och lycka än enbart BNP som bara tar hänsyn till summan av varor och tjänster. Om vi t ex fiskar upp all fisk i världshaven, hugger ner all skog och tömmer våra gruvor på all malm så kommer vi under några få årtionden att kunna se en fantastisk utveckling av BNP. Men har vi blivit rikare?
Earth Overshoot Day 2014, den dag på året då vi tillsammans på Jorden, har förbrukat alla de resurser som vår planet klarar av att förnya, närmar sig snabbt! Redan nu i mitten av augusti, har dagen kommit då vi har uttömt naturens budget för året. För resten av året kommer vi att använda resurser som minskar våra gemensamma tillgångar och vi kommer att ackumulera ytterligare koldioxid i atmosfären. Vi är tärande på kommande generationers möjlighet till välfärd och tillväxt.
 
Vilken sorts tillväxt vi har i ekonomin är därför avgörande för vad som händer med miljön och förbrukningen av våra gemensamma naturresurser. Redan för några år sedan presenterade nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Amartya Sen en utredning beställd av den franska regeringen som föreslog ett antal komplement till det gamla BNP-måttet. Inom EU arbetar Eurostat med projektet ”GDP and beyond”, Världsbanken har ett projekt som kallas ”The Changing Wealth of Nations”. Och inom samarbetsorganisationen OECD har man satt i gång ett jätteprojekt om ”grön tillväxt”. Även Sverige deltar i dessa internationella projekt så detta är inget nytt.
 
I takt med att tillgångarna på fossil energi minskar och blir allt dyrare att exploatera, samtidigt som trycket på naturresurserna ökar och klimatförändringen blir allt påtagligare, kommer allt fler, i alla företag och samhällssektorer, att söka nya lösningar som med nödvändighet fasas över till hållbar resursanvändning och förnyelsebara energislag. I denna föränderliga omvärld är det naturligtvis svårt att förutse hur pris- och efterfrågan kommer att utvecklas. Men det betyder likväl att såväl samhällsstukturer och näringsliv kommer att möta nya utmaningar och nya marknader.
Sammantaget betyder detta att nya former för vinstdelning säkerligen kommer i kölvattnet på en allt mer cirkulär ekonomi och behovet av samarbete kommer att öka i alla led, såväl offentliga som privata. Detta gäller inte minst de företag inom IRETI-nätverket som insett att man behöver samarbete för att kunna hitta nya affärsmodeller och samtidigt minska sitt risktagande. IRETI-nätverket kan därför vara en viktig tillgång i ett branschneutralt analys- och utvecklingsarbete mot bakgrund av de förändringar vi ser i omvärlden.
 
I juni 2014 skickade jag ut en enkät ut till de 46 företag och de personer inom IRETI-nätverket som varit delaktiga i någon av de aktiviteter som ordnats av/för nätverkets företag. Av dessa har 30 st företag (60 %) hittills besvarat enkäten som innehöll ett antal frågor rörande hur man upplevt samarbetet inom IRETI-nätverket och 28 st företag har även redovisat sina kostnader i projektet.
 
Totalt hade de svarande företagen i slutet av juni 120 personer anställda, d v s i genomsnitt 4- 5 anställda per företag. Av dessa 120 anställda hade 11 personer nyanställts under perioden, medan endast en person har förlorat jobbet. Ingen dålig utveckling i en bransch som tidigare sedan toppåret 2010 tappat nästan var 5:e anställd. Ungefär var 5:e anställd (19 %) är kvinna och ungefär 5 % av de anställda är utlandsfödda.
 
 
Totalt redovisar de 28 företagen insatser som värderas till minst ungefär 4 milj kr varav en dryg tredjedel är kontanta medel. Vidare kan uppskattas att hela 150 arbetsveckor i mantid upparbetats inom projektet. Detta är insatser som har investerats i riktigt små företag som understryker min inledande tes om att det är i de små företagen jobben skapas. Men också vad USA:s ambassadör Michael M Wood en gång sa: -Release the power of entrepreneurship.
 
Nio (av 30) företag redovisar en neutral eller sjunkande lönsamhet. Av detta kan vi dra den slutsatsen att en tredjedel av branschens företag, trots den positiva utvecklingen när det gäller anställningar, ännu inte upplever att konjunkturen har vänt. De övriga företagen redovisar en försiktig optimism när det gäller framtiden.
 
Överlag kan jag i enkätsvaren tolka resultaten som att företagen ännu inte sett några större och positivare resultat när det gäller det egna företagets lönsamhet. Däremot kan jag ana en positivare bild när det gäller synen på framtiden och på hur man ser till nyttan av samarbete och de nya kontakter som man fått i och med IRETI-samarbetet. Detta återspeglas också när det gäller viljan att ny-anställa medarbetare där vi nu kan konstatera att de senaste årens negativa utveckling vänt uppåt och antalet anställda har börjat öka igen.
 
Vill du veta mer om vad IRETI-nätverket gjort under det första verksamhetsåret kan du ladda ner hela rapporten här.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s