Ny test av vedpannor visar vägen

Vedeldning är bra
Den bidrar till att hundratusentals svenskaa villaägare får lite mer pengar över i våra plånböcker. Ur klimatsynpunkt bidrar dessa vedpanna till att vi inte ökar växthuseffekten eftersom koldioxiden som avges vid förbränningen är samma mängd som det växande trädet en gång hämtat upp från uteluften. Att elda med en energikälla som finns lokalt innebär också att vi inte är lika sårbar för omvärldens oroshärdar. Ett aktuellt exempel är väl konflikten i Ukraina där Ryssland hotar att strypa gasleveranserna med konsekvenser inte bara för Ukraina utan för en stor del av Västeuropa.

Energimyndigheten har nu redovisat en ny test av nio olika vedpannor och konstaterar att en ny vedpanna med ackumulatortank är en bekvämare teknik som kan i det närmaste halvera vedförbrukningen och samtidigt minskar emissionerna till miljön. Testet har genomförts med likartade förhållanden för alla nio pannorna. Fukthalten på veden var mellan 15-20 procent. Sju av de nio vedpannorna i testet har en effektivitet, verkningsgrad, på 85 procent eller bättre. Den bredden imponerar. Allra bäst verkningsgrad hade de två pannorna som hade lambdastyrning, Vedolux 350 från Värmebaronen och V40 Lambda från CTC. Båda dessa fick verkningsgrader på över 90 %. För några veckor sedan presenterade Energimyndigheten en likande test av Pelletspannor. I jämförelse ved- och pellets har vedpannorna idag ungefär samma verkningsgrader som pelletspannorna. Men med något högre utsläpp till miljön.

Testet har utgått från att vedpannan eldas mot en ackumulatortank, vilken med rätta också presenteras som värmesystemets hjärta. Att enbart titta på pannas verkningsgrad räcker inte. Energimyndigheten betonar också att hela värmesystemet systemverkningsgrad är beroende av hur bra isolerad ackumulatortanken är, att den är rätt dimensionerad och optimalt installerad. Det finns också många andra fördelar med en ackumulatortank, då den ökar bekvämligheten samtidigt som användaren får ett effektivare uppvärmningssystem med lägre utsläpp. Detta sätter, som så ofta, fokus på yrkesmannens kunskaper.

Tyvärr saknas denna kunskap hos många av landets installatörer. Många installatörer saknar helt enkelt erfarenhet av att installera ved- och pelletspannor, och det leder till att man inte heller förstår hur systemen fungerar. Den okunskapen blir än mer påtaglig om man som konsument vill kombinera en biopannan med andra energibärare som t ex solvärme. Därför är det klokt att välja installatörer som har en dokumenterad erfarenhet av hur systemen ska installeras och driftsättas. Kan inte installatören ge dig tydliga drift- och skötselanvisningar på hur din anläggning kommer att fungera, och hur du skall göra för att kunna använda ditt nya uppvärmningssystem på bästa sätt, kan det vara läge att välja en annan installatör.

Dålig vedeldning är ett problem
Att elda med ved är klimatsmart bara om det sker på rätt sätt och med en utrustning som är så effektiv som möjligt. Utsläpp och prestanda går här hand i hand. Utsläpp påverkar både din hälsa och miljön är oförbränd energi som samtidigt sänker din verkningsgrad och ökar ditt behov av bränsle.

Förutom att titta på verkningsgraden är det därför intressant att även studera redovisningen av hur stora utsläppen är av kolmonoxid, oförbrända kolväten och stoft som pannorna släpper ut. Här tycker jag att CO-halten oftast är den uppgift som säger mest om tekniken och därför är intressantast att jämföra. Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning. Denna kan orsakas på många olika sätt. Till exempel med en felaktig bränsle/luftblandning, för låga förbränningstemperaturer eller bristfällig turbulens i förbränningen.

Låga halter CO är därför en bra indikator på att pannan förbränner veden under stabila och kontrollerade former. Det innebär samtidigt att ”pannan tar befälet över eldaren” och att förbränningen därmed också är mindre känslig för eldarens eventuella misstag. Den vedpanna som har de lägsta utsläppen, V40 Lambda från CTC, släpper bara ut 198 milligram CO per kubikmeter, vilket är bara 1/20 av emissionerna jämfört med Molle 35 som släpper ut hela 4 482 milligram per kubikmeter rökgas. En bidragande orsak till den stora skillnaden kan säkert vara att Mollepannan saknar både en aktiv styrning (via lambdasond) och fläkt, varför förbränningen är helt beroende av rökkanalens självdrag.

Störst är skillnaden i utsläpp av oförbrända kolväten (OGC). Även här är det Mollepannan som har de högsta utsläppen Hela 90 gånger högre än Viadrus Hefaistos P1 som har de lägsta utsläppen. Utsläppen av stoft är överlag ganska små, men även här finns skillnader. Pannan med högst utsläpp av stoft släpper ut två och en halv gånger mer än de båda vedpannorna med lägst utsläpp.

Vi är nu på väg att skärpa miljökraven inom EU. Och sammantaget visar testet att det bara är de mer utvecklade pannorna med fläktar och aktiv lambda-styrning som har förutsättningar att klara den nya strängaste miljökraven. Om vi i längden ska acceptera en ökande vedeldning i våra tätorter behövs det att flera av våra panntillverkare utvecklar tekniken så att den blir mer ”förlåtande”.

Pannans effekt
I Energimyndighetens rapport pekar man även på behovet av att pannan måste ha rätt effekt för att installationen ska bli bra. Något som jag bara delvis kan hålla med om. Självklart måste effekten vara tillräcklig för behovet. Har pannan för låg effekt i förhållande till vad huset behöver kan det innebära att man får elda oftare än man räknat med och att det kanske är svårt att få tillräckligt med energi för att värma både huset och ackumulatortanken.

Visst kan jag också hålla med om att en för panna med för stor effekt också kan orsaka problem, men detta problem är då främst orsakat av att man installerat en för liten ackumulatorvolym. En fackmannamässig dimensionering av ackumulatorvolymen löser problemet och en större tank innebär både lägre emissioner och en bättre bekvämlighet då man får färre uppstarter. Enligt branschpraxis ska den minsta volymen på en ackumulatortank alltid kunna ta emot den energimängd som ett fullt vedinlägg i eldstaden producerar. Med bra ved och verkningsgrader runt 85 % kan vi överslagsmässigt säga att en liter ved tillverkar ungefär 1- 1,2 kWh energi, och att 500 liter vatten med en temperaturskillnad på 50 grader tar emot ungefär 30 kWh.

Om vi då utgår från att vedpannan har en vedvolym på ungefär 100 liter så tillverkas någonstans runt 100- 120 kWh vilket innebär att den minsta ackumulatorvolymen behöver vara någonstans i härandet 1 800- 2 000 liter. Alltså ofta en betydligt större volym än den tank som tillverkaren ofta rekommenderar. Har man bara en tillräckligt stor ackumulatortank innebär det bara att en hög effekt på pannan värmer tanken snabbare, och omvänt att en lägre effekt tar lite längre tid. Men notera gärna att en lägre effekt faktiskt ibland kan uppfattas vara en fördel Detta då pannan under uppeldningen samtidigt värmer huset, och uppvärmningen från tanken enbart sker de timmar då det inte brinner i pannan. En längre brinntid innebär att tankens urladdning börjar senare och man upplever att volymen därför att tiden mellan eldningarna blir längre. Det betyder att det är den totala vedvolymen som man kan stoppa in i pannan, under den tid som man kan sköta eldningen, som kommer att avgöra hur stor den största volymen på ackumulatortanken behöver vara.

Pannan effekt är alltså inte betydelselös, men det viktigaste är att installatören väljer rätt storlek på tanken. Energimyndighetens test visar att för tre av vedpannor avviker effekten markant jämfört med vad tillverkaren angett. Vedpannan V202 K UB från Extuna har till exempel 26 procent lägre effekt än vad tillverkaren angivit Medan två vedpannor har högre effekt. Det är Viadrus Hefaistos P1 som har 46 procent och Molle 35 från Mollepannan som har 42 procent högre effekt än tillverkarens egen uppgift. Så även här kommer installatörens kunskap och erfarenhet att ha en avgörande betydelse.

Med bra pannor är det bara att stoppa in ved och tända på, men för att få en optimal nytta krävs det att installatörerna vet vad man gör. Här hittar du resultaten av Energimyndighetens test.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s