Om Exergi och Hållbarhet i vår vardag

Exergi innebär energikvalitet. Energi som sådan kan varken förstöras eller tillverkas, den kan bara omvandlas. Turbinen i ett vattenkraftverk utnyttjar vattnets vikt och fallhöjd (lägesenergi) för att skapa elektricitet. När kraftbolaget säger att man producerar energi så menar man egentligen att man uppgraderar energi från ett lägre exergivärde till ett högre. Ett kärnkraftverk utnyttjar på samma sätt ånga för att sätta snurr på turbinen. Men principen är den samma. All omvandling till en högre exerginivå drabbas obenhörligen av förluster i form av t ex friktíon och överskottsvärme. Genom att utnyttja överskottsvärmen i ett kraftvärmeverk till fjärrvärme blir förlusterna mycket lägre än de blir i t ex ett kol- eller kärnkraftverk där denna överskottsvärme inte utnyttjas utan måste kylas bort. 
 
I Sverige tillverkade t ex våra kärnkraftverk 2011 60 TWh elenergi samtidigt som man kylde bort 108 TWh (!) i form av överskottsvärme. Räknat som energi ”förlorade” vi mer lågvärdig energi än vad Massa & Pappersindustrin (74,9 TWh), Järn & Stålindustrin (20,2 T´Wh) och Verkstadsindustrin (8,6 TWh) förbrukade totalt 2011.
 
Vårt samhälle är beroende av energi. Men för att bli hållbart måste vi använda så lite energi som möjligt, men också slå vakt om kvaliteten hos den energi som vi trots det måste använda. Att använda el för ett så lågvärdigt behov som uppvärmning är alltid att slösa med exergi. All energi som vi använder måste ske med så lågvärdig exergi som möjligt. Då minskar förlusterna och vi frigör hög exergi till användning som kräver denna.
 
Biomassa innehåller en viss mängd lagrad solenergi. En kubik travad riktigt torr björkved kan ge mer än 1 000 kWh energi, men användningsområdet är rätt begränsat. Visst vi kan få värme och varmvatten i huset. Men räcker det? 1 000 kWh högvärdig elström skulle t ex kunna driva en modern dator, som i runda slängar drar 100 W/h, 8 timmar om dagen i nästan 3,5 år. Men det går inte eftersom man inte kan driva en dator med ved. Energin i veden inte kan jämställas elenergi. Vore det då inte smartare att använda elen till datorn och veden till värme? Hur svårt kan det vara att förstå det sambandet? Olika energislag har olika arbetsförmåga även om energiinnehållet är detsamma. Det är det här som är skillnaden mellan exergi och energi.
 
Vi är beroende av vår industri för jobben och väfärden. Det är ytterligare en anledning till att vi borde ta bättre hänsyn till kvaliteten (exergin) hos den energi vi använder om vi samtidigt ska nå ett hållbarare samhälle. Energibehoven inom industrin är relativt stabilt, och varjerar inte nämnvärt med olika årstider. Det är när vi slösar med exergi för uppvärmning som vi samtidigt skapar problem med effektbalansen. Alltså produktion och tillförsel av el. Vår höga andel av elvärme gör att vårt totala behov av el en kall vinterdag kan vara tre ggr högre än en varm sommardag. Det ställer stora krav på allt från flexibla produktionsanläggningar, överföringskapacitet i ledningar till samhällets beredskap och sårbarhet. Den sist tillverkade kWh är oftast den dyraste att producera, så när elanvändningen ökar så påverkas också priset. Detta har större betydelse för jobben och välfärden än ett eller annat kärnkraftverks vara eller inte vara. När det fattas el i uttaget skriker vi efter mer elproduktion istället för att titta över hur användningen ser ut. När båten börjar läcka så köper vi bara en större länspump istället fär att försöka täta läckan!
 
För min personliga del är det en gåta hur vi tänker när vi tillåter oss att använda högvärdig el för uppvärmning. Var finns de beslutsfattare som vågar sätta ner foten och tala om att elstöm inte bör användas för uppvärmning? Idag går utvecklingen i motsatt riktning utan att våra beslutsfattare ens verkar reagera. Vi tänker mer i mandatperioder och profit än på våra egna barn och barnbarn. Att vänta med att göra något kostar ingenting just nu. Alltså är det bekvämt att låta bli.
 
Men det kommer att kosta i framtiden, på samma sätt som ett bristande underhåll av t ex vägar och järnvägar gav kortsiktiga vinster för stunden. Men förr eller senare måste vi kliva ur bubblan och tänka mer långsiktigt. Det som verkar vara dyrt idag kan mycket väl vara en god investering för framtiden. Kanske är det nu dags att byta ut de politiker och giriga ekonomer som inte vill tänka annat än kortsiktig vinst och största möjliga avkastning. Det är faktiskt ”super-valår” i år, där vår röst kan göra skillnad.
 
Men hållbarhet handlar också om att bättre vårda våra naturtillgångar, att minska avfall och återvinna så mycket som möjligt. BNP är ett dåligt mått som bara fångar delar av verkligheten, säger Carl Folke. Naturens gratisarbete mäts inte i det ekonomiska måttet Bruttonationalprodukt (BNP). Istället ökar ett BNP om ett land hugger ner all sin skog och fiskar ut alla sina fiskevatten. Även en oljetanker som går på grund visar sig som en välfärdsökning enligt BNP eftersom saneringsarbetet skapar arbetstillfällen och ökar försäljningen av viss sorts teknik. Men effekterna på naturen syns sällan. Vi har med tiden utvecklats till att bli ekologiska analfabeter.
 
Att vi måste vårda och bevara vår jordbruksmark är viktigt om våra bönder skall kunna föda en växande befolkning. Utarmningen av våra jordar är redan idag ett globalt problem, där behovet av handelsgödsel ökar och bristen på bl a annat fosfor börjar bli alltmer kännbar. Här är det bråttom att hitta hållbara lösningar som inte bara flyttar problemen från ett ställe till ett annat.
 
REFERTIL Projektet tillhandahåller avancerade lösningar för att skapa ett mervärde genom att omvandla organiskt/biologiskt avfall från Europas jordbruks- och livsmedelsindustri till biochar. Projektet syftar till att skapa kvalitetsäkrade produkter som minskar användningen av mineralgödsel och intensiva kemikalier i jordbruket. Genom att utnyttja avfallsprodukter, och tillverka biochar, kan man i industriell skala både förbättra miljön och samtidigt öka förutsättningarna för en ekologisk- och ekonomisk produktion av hållbara livsmedel och minska de negativa klimatavtrycken ifrån städerna samtidigt som näringsämnen kan återföras från staden till produktionen.
 
Just återföring av näringsämnen gör att biochar är en extra intressant teknik då den ger noll, eller till och med negativa, utsläpp av klimatgaser. Detta samtidigt som man kan skapa en säker, ekonomisk och ekologisk återföring av näringsämnen (framför allt fosfor) för bevarande av jordbruksmarkens kvalitet.  REFERTIL projektet ger ett starkt stöd till Europeiska kommissionen i deras översyn av gödselmedelsförordningen, som i sin tur kommer att standardisera- och via lagstiftning harmonisera produktionen av säkra biochar- och kompost produkter med organiska P- gödsel och/eller jordförbättringsegenskaper. Du kan prenumera på projektets nyhetsbrev här Refertil Newsletter.pdf eller läs mer på hemsidan www.refertil.info.
 
Men biochar har också många andra användningsområden. International Biochar Initiative (IBI) har nyligen publicerat 2013 State of the Biochar Industry Report. Denna rapport ger en bred översikt över det aktuella läget för den användning som identifieras av enkäter och andra data under hela 2013 och ger såväl experter som lekmän en ögonblicksbild av kommersiella och icke-kommersiella verksamheter och aktiviteter med biochar.
 
Så till sist vill jag bara meddela att det inte bara är i naturen som våren verkar ha kommit på allvar. Det ser glädjande nog ut att våras också på pelletsmarknaden. I veckan redovisades att efterfrågan på pellets på den svenska marknaden ökade med 20 procent procent under 2013. Det är en efterlängtad vändning efter flera år av sjunkande försäljning. Marknaden ökade enligt SVEBIO med totalt cirka 330 000 ton motsvarande cirka 1,6 TWh. Det är en kraftig omsvängning jämfört med 2012 då marknaden minskade med ungefär 560 000 ton. Sammantaget betyder detta att användningen av pellet i Sverige nu åter ligger över 2 milj ton per år. Låt oss hålla tummarna för att också detta vårtecken håller i sig.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s