Test av pelletspannor

Ett nytt test av pelletspannor visar att den effektivaste pannan kan minska dina pelletsinköp med 16 procent varje år samtidigt som man minskar miljöutsläppen, säger Martijn Jansen vid Energimyndigheten. Det är stora prisskillnader mellan pannorna, den billigaste kostar 34 400 kronor och den dyraste 110 345 kronor. De flesta pannorna i testet har en verkningsgrad på 85 procent eller bättre, men den varierar vid full effekt från som bäst 91 procent (88 % vid dellast) till lägst 80 procent (72 % vid dellast). Det skiljer alltså en hel del både när det gäller inköpspris och prestanda.

Så här mycket kostar pelletspannorna (inkl. moms): Baxi TPK/LOKI – Baxi – 49 288 kr, Combifire PB22 – VedSol – 47 146 kr, CTC Ecoflex – Enertech – 61 250 kr, Effecta Pellets 222 – Effecta – 54 300 kr, ETA PU-15 – Biovärme Sverige – 95 000 kr, Extuna PV20 – Extuna Produktion – 56 545 kr, Mollepelle (STI20VTP) – Mollepannan – 40 000 kr, Pellmax CU – Värmebaronen – 66 488 kr, PelluX 200 – Nibe – 64 000 kr, Viadrus U22 – Lindquist Heating – 34 400 kr och Vitoligno 300-P – Viessmann – 110 345 kr.

När det gäller miljöprestanda vid full effekt ger samtliga pelletspannor mycket bra resultat och uppfyller med god marginal även de stängaste miljökraven i EN 303-5 klass 5. Men eftersom de sällan eller aldrig kommer att eldas mot full effekt är det egentligen resultaten vid dellast som är de mest intressanta. Här finns egentligen inga krav, men imponerande är ändå att flera av utrustningarna även vid dellast klarar de stängaste kraven som gäller vid nominell effekt. Bild Det är inte oväntat de dyraste anläggningarna är de som klarar dellastproven bäst. De två bästa pannorna, ETA PU-15 och Vitoligno 300-P, är så kallade helautomatiska pannor tillverkade i Österrike/Tyskland är också de klart dyraste. Bäst bland de svenska tillverkarna är det Effecta, Värmebaronen och Nibe som trots ett betydligt lägre inköpspris sticker ut med prestanda som inte ligger så långt ifrån de helautomatiska pannorna. Intressant att notera att dessa tre svenska tillverkare också samtidigt är aktiva och satsar på en exportmarknad. Jag saknar dock Janfire och Ariterm i testet som båda är väl kända aktörer på marknaden och har lång erfarenhet av att tillverka bra utrustning för villamarknaden.

Testet visar också tydligt att det finns en korrelation mellan oförbrända kolväten (OGC) och Kolmonoxid (CO). Här ser det ut som att man som tillverkare har lagt fokus i utvecklingen på att klara prestandan vid nominell effekt. Alltså vid den effekt som används vid certifieringsproven. Helt klart är att man inte har lagt lika stor vikt vid prestandan vid dellast. En relativt hög nominell effekt innebär att förbränningen vid ”on/off-drift”, mot ett dellastbehov, under relativt stor andel av drifttiden befinner sig antingen uppstart eller nedeldning. Detta får naturligtvis ett stort genomslag på miljövärden i form av oförbrännt. Det är förmodligen här som skillnaderna i emissioner uppstår.

Bild – Ett enkelt sätt att minska utsläppen betydligt vore att koppla pelletspannan till en ackumulatortank. Enligt provningsstandarden ska man inte prova pelletspannor med ackumulatortank, men för att se vad skillnaden skulle vara har vi under provningen testat en av pannorna både med och utan tank, säger Martijn Jansen som är testansvarig hos Energimyndigheten. Resultaten gäller bara för en dellastprovning på 30 % av pannans nominella effekt och en ackumulatortank på 500 liter.

– Det är ju bara en panna, men man kan ändå se att både CO, OGC och stofthalten minskar betydligt, men verkningsgraden är densamma. Detta är något att tänka på när man som konsument står inför att välja utrustning.

Jag menar att testet ganska tydligt visar är att det hos många verkar saknas ett systemtänkande där man fokuserar på hur driften ser ut vid de verkliga effekter som utrustningen får arbeta under. Jag saknar aktivare styrsystem, kanske med t ex lambda-sonder eller annan utrustning som automatiskt kan kompensera skillnader i effektuttag och bulkvikt. Eller styrsystem som jobbar med en modellerande drift, som t ex Viessmann, och låter effektuttaget från pannan styras av byggnadens behov. Då kan man nästan helt undvika start och stopp. Testen visar att detta går att lösa, och att det finns en utvecklingspotential att bygga ändå bättre teknik.

Enklast är kanske, som Martijn Jansen påpekar, allt att installera en ackumulatortank i systemet. Då har man även möjlighet att kombinera pelletseldningen med andra energislag som t ex solvärme. Solen fungerar som bäst när pelletseldningen fungera som sämst. En alldeles utmärkt kombination som totalt sett är underskattad i vårt land.

Så sammanfattningsvis tycker jag att Energimyndighetens test visar att pelletseldningen generellt ger mycket bra prestanda och att det är ett utmärkt och kostnadseffektivt alternativ till andra uppvärmningsformer. Och testet visar också att våra svenska tillverkare, trots ett lägre pris, hänger med sina Österrikiska kollegor mycket bra när det gäller förbränningsprestandan vid nominell effekt.

Från samhällets sida borde man nu därför se till att ordna fram medel som företagen kan använda för att så snabbt som möjligt vidareutveckla sina styr- och systemlösningar. Här är jag övertygad om att även ganska små belopp i form av ”konsult-checkar” eller liknade skulle kunna få fart på insatserna.

LÄS hela testet på Energimyndightenes hemsida: http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Pelletspannor/?tab=1

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s