Jodå jag klimatkompenserar genom att köpa biokol

När biomassan växer tar den via fotosyntes upp atmosfärisk koldioxid som plantan sedan med hjälp av solljus och vatten omvandlar till de kolhydrater som sedan bygger upp växten. Under processen frigörs syre. Fotosyntesen sker alltså under solljusets medverkan och möjliggörs av bladens gröna färgämne, klorofyll. Det intressanta är då naturligtvis att bioenergin under sin uppväxt bundit atmosfäriskt kol till plantan som sedan återcirkulerar när plantan dör och förmultnar, eller när den eldas upp i våra biopannor.

Fossil energi som kol, olja och naturgas, har i grunden samma ursprung i biologiskt material. Skillnaden är att dessa kolatomer varit bundna i miljontals år. Så när vi eldar fossil energi bildas koldioxid som späder på atmosfärens innehåll. Varje kilo olja vi eldar bildar ungefär 2,7 kg koldioxid. När vi eldar biomassa kan vi aldrig bilda mer koldioxid än den mängd som växten tagit upp ur atmosfären. Man säger att bioenergi till skillnad från fossil energi därför är klimatneutral.

Men man kan utnyttja biomassa för att bli klimatpositiv. Genom att förgasa biomassan kan man stabilisera kolatomerna så att de förblir intakta i tusentals år. Forskare menar att träkol har en halveringstid på mellan 2000 och 6000 år, resultat man fått fram bl a genom att analysera träkol som indianerna i Amazonas tillverkade för 2 500 år sedan (googla gärna på terra petra). Genom att lagra in träkol i jorden kan man alltså ta bort en del av den koldioxid som vårt levnadsätt redan orsakat.

Varför köpa biokol?
Sedan jag presenterade att jag klimatkompenserar genom att köpa biokol som sedan återförs som kol till marken, har det varit en intensiv mailväxling mellan personer som inte alls gillar metoden och tycker att jag ”kastar pärlor till svinen” medan andra tycker att metoden ”förmodligen är den bästa metoden” för att faktiskt reducera utsläpp som redan skett. Man kan förstås hävda att det hade varit bättre att använda biomassan för att ersätta fossil energi istället för att tillverka biokol och gräva ner det i backen. Det finns en naturligtvis en poäng i detta och en poäng som jag helt och fullt delar.

I den bästa av världar när vi nått en punkt där vi inte använder mer fossil energi än vad vår planet klarar av att absorbera så behövs ingen klimatkompensation. Men till dess att vi kommit åtminstone en bra bit på den vägen är biokol ett kraftfullt verktyg som vi kan använda för att reducera de negativa klimateffekterna från fossilenergianvändning. Det löser inte problemen men det kan bromsa utvecklingen och ge världens politiker mer tid att fatta de avgörande besluten.

Även jag inser naturligtvis att klimatnyttan uteblir, eller minskar, om man förgasar biomassa som annars skulle ha ersatt fossil energi, och därmed tvingas fortsätta med fossileldningen. Men det betyder samtidigt att en avgörande orsak till att vi fortsätter använda fossil energi skulle i så fall vara att det är en brist på bioenergi i världen. Problemet är inte bristen på bioråvara utan att utnyttjandet av fossil energi är lönsammare då energiformen inte behöver betala för sina negativa miljöeffekter samtidigt som väldens politiker inte kan/vågar ta de beslut om styrmedel som klimatfrågan behöver.

Så till mitt försvar varför jag köper biokol för att klimatkompensera mina utsläpp vill jag säga två saker:

1) Om vi skall vänta in politiska styrmedel så att konverteringen bort från fossilbränslet blir lönsam hinner planeten förmodligen bli överhettad innan det skett. Den handlingsförlamning som t o m våra svenska politiker visar är ju bara en sunnanfläkt jämfört med de låsningar som finns för att nå nödvändiga globala överenskommelser. Detta trots att man i princip är överens om att något måste göras, så fortsätter utsläppen att öka.

Att tillverka och gräva ned biokol är därför ett alternativ, ett verktyg som alla kan använda, för att kompensera gjorda utsläpp. Det kan bidra till att ge oss alla en längre tidsfrist att lösa problemen, och hålla tillbaka utsläppen till dess att befintliga investeringar i fossil teknik tjänat ut. När vi konverterat bort all fossil energi behövs ju inte heller biokolet längre. Jag ser biokolet mer som ett verktyg än som en slutgiltig lösning på klimatfrågan.

2) Jag är ändå övertygad om att det finns, och kommer att finnas, bioråvaror som är mer lämpade för produktion av biokol än till förbränning. Genom förgasning kan ta hand om riktigt dåliga och besvärliga råvaror. Den brännbara ”syngas” som samtidigt avgår används i första hand för att hålla i gång processen och ett eventuellt överskott ger värme och varmvatten i traditionell energiproduktion. Syngas (till största delen metan) är dessutom utmärkt råvara för vidareförädling till allt från plaster till biodrivmedel i våra bilar.

På plussidan ligger dessutom en ökad avkastning för jordbrukets skördar och ett minskat behov av konstbevattning etc ger en bättre lönsamhet för lantbrukaren. Kan dessutom bonden få betalt för restprodukter som idag är utgör en kostnad är det ytterligare ”grädde på moset”. Det är det snabba kolet från jordbruksmark som är intressantast att använda för biokol. Varje ton biokol som producerats tagit minst tre ton kol från atmosfären.

Bränslen som härstammar från jordbruksgrödor är svårare att förbränna, har höga askhalter som lätt orsakar klinkerbildning och innehåller ämnen som i en förbränning också bildar korrosiva syror. Så även om priset på agropellets är lägre än för träpellets kan man ändå inte i dagsläget konkurrera med träpellets då det något lägre priset på bränslet snabbt äts upp av behovet av dyrare utrustning och ökade serviceinsatser vid förbränningen.

Genom att istället omvandla biopellets som tillverkats av de restprodukter som kommer från jordbruket till biokol kan man radera gjorda koldioxidutsläpp samtidigt som man bidrar till att landets lantbrukare för en ökad lönsamhet genom att i förlängningen får lite betalt för restprodukter som idag är en kostnad att ta hand om.

Naturligtvis skall marknadskrafterna få avgöra. Prima pellets kommer alltid att vara lönsammast för såväl kund som tillverkare att användas för ersättning av fossilt bränsle där marknaden finns. Men över världen, enligt WWF Climate Solver, så finns det enorma mängder agroråvaror som idag inte utnyttjas. Se länk http://www.youtube.com/watch?v=tgS3blOxDNw. Om så bara lite av dessa råvaror hittar sin användning som fossilersättning är det naturligtvis bra, men det finns ofantligt mycket mer bioråvara än vad som är möjligt att konvertera. Lägg sedan till att biomassa från jordbruksmark har en kortare kolcykel än t ex biomassa från skogsbruk, då den skördas varje år.

Själva processen för kolning bör naturligtvis ske i kombination med energiproduktion för att bli optimal. Vid industriell tillverkning av biokol, kan den syngas som produceras användas för att dels driva processen, och överskottet kan användas för att samtidigt generera värme, ånga och el. Syngasen skulle dessutom kunna användas för att tillverka t ex biodrivmedel, vilket på sikt kan även öka biobränslen för drivmedel. Och produktionen skulle kunna ske även i fattiga länder nära källan för råvaran.

Kort sagt är biokolet ett mycket intressant verktyg för att skapa ett alternativt användningsområde för restprodukter som annars inte har någon naturlig marknad. Tillverkar man kolet under kontrollerade former är kolet stabilt i tusentals år. Se t ex Terra Preta i Amazonas, där man gräver upp träkol som tillverkats av människor för flera tusen år sedan. Biokol är därför ett, enligt mitt tycke, därför ett betydligt bättre alternativ än att långsiktigt klimatkompensera genom  att t ex plantera träd.

Ecoeras biokol
Att hitta en alternativ användning för avrens, rötskadat foder, agnar etc har länge varit ett problem, och kostnad, för lantbruket. Genom att återföra biokol till jordbruksmarken återförs på kort sikt även en del av de mineraler, t ex fosfor, som annars behöver tillföras via handelsgödsel. Kolpartikeln binder dessutom fukt, och kan därmed minska behovet av konstbevattning i torra jordar, och det finns försöksodlingar som pekar på att kolet även skulle kunna minska t ex kväveläckage från åkermark. När det gäller kvävet råder dock delade meningar bland forskarna. Man är däremot överens om att biokolet kan fungera som ett alternativ till traditionell handelsgödsel. I ”tredje världen” används ”Black Gold” ofta i stället för dyr handelsgödsel för att förbättra sämre jordar. Se även EPRIDA-projetet från Georgia. http://www.eprida.com/home/index.php4

Ecoera AB använder Skånefrös agropellets som råvara för biokolframställningen. Skånefrös bioagropellets bottnar i sin tur i ett EU-LIFE-projekt där företaget ville göra något bra av det restprodukter och avrens man varje år får i sin verksamhet. Tidigare gick denna råvara på deponi, vilket dels kostade  pengar och dels läcker nedbrytningen metan som är en mycket potent växthusgas. Men trots att Skånefrö ersatt all egen energianvändning, och byggt ett närvärmesystem som försörjer Tommarp med fjärrvärme har man har ändå en ledig produktionskapacitet i pelletsproduktionen och det finns ett överskott på råvara att hämta in från närområdet runt Tommarp.

För Skånefrö AB är Biokol helt enkelt ett alternativ för att kunna ”bli av med” råvaror som annars kostat pengar och miljö att hantera. Genom att öka produktionen och leverera agropellets för biokolproduktion får man en bättre driftekonomi på hela pelleteringsanläggningen.

Endast omkring 25% av tillförd vikt biomassa blir biokol i processen, medan ungefär hälften av energiinnehållet i råvaran är fortfarande tillgängligt för fossilersättning i kombinerade värme/kol anläggningar. Det är därför inte lönsamt att tillverka biokol och enbart sälja det som jordförbättringsmedel. Då blir priset på kolet alltför högt. Men genom att först sälja en ”klimatkompensation” som i princip betalar kostnaden att producera kolet, skapas en affärsmöjlighet för hela kedjan och en win-win situation. Ecoera skulle i princip, kunna sälja kolet vidare till det marknadspris en användare är beredd att betala.

Får vi inte med en affärsmöjlighet som kan generera lönsamhet i detta är det trots alla goda avsikter dömt att misslyckas. Allt som ger intäkter för branschen, och ger det snabbt, är viktigt för att vårt kunnande och erfarenhet skall överleva.

Betänk att pelletsindustrin tappat 550 000 ton pelletsleveranser inom Sverige sedan 2010. Om vi sätter att ett genomsnittligt försäljningsvärde på runt 2 000 kr/ton så motsvarar detta ett omsättingstapp för branschen på mer än en miljard. Det är naivt att tro att företagen kan överleva om man inte kraftigt drar ned på sin organisation och lägger ner tillverkningsställen. Och försvinner de tillverkande företagen så kommer det saknas bränslen när väl de politiska styrmedlen kommit på plats. Läs mer om Ecoeras alternativ på www.ecoera.se

Mitt val av klimatkompensation
Fakta eroderar okunskapen, inte genom sin tyngd, utan genom att ständigt upprepas. Jag tror att den lilla människan kan förändra världen, och därför är jag beredd att dram mitt strå till stacken. Privat kör vi i vår familj vår bil med biogas. I firman har jag en miljöklassad ”snåldiesel” som jag nu dessutom klimatkompenserar genom att köpa biokol som tar bort CO2-utsläppen från de c:a 1 300 liter diesel jag trots allt köper. Tankar gör jag dessutom på Preem som i Västsverige har 10% tallolja i sin diesel. Med andra ord försöker jag leva som jag lär.

Det roliga med Ecoeras metod är att man ger en spårbarhet på vart ”mitt kol”, som jag köpt, tagit vägen. Detta genom att återkoppla var det hamnat. Mitt biokol, sålde sedan Ecoera vidare, till Malmö Stad för att användas vid anläggandet av Gröna Tak. Att klimatkompensera via Ecoera är betydligt dyrare än att plantera träd. Jag betalar drygt 3,10 kr per kilo kol vilket motsvarar i princip enbart betalar produktionskostnaden av kolet. Men det tycker jag att det är värt.

Men kostnaden skulle kunna förändras om man politiskt betraktat den koldioxidskatt som debiteras som en pant. Den som köpen en aluminiumburk betalar en pant som den som lämnar tillbaka den får tillbaka. (Jämför gärna med principen att förorenaren betalar). Om åtminstone delar av den koldioxidskatt som staten drar in kunnat återbetalas till den som binder kol så skulle en klimatkompensation kunna bli betydligt billigare. Koldioxidskatt är exkl moms 1 080 kr/ton, om jag inte minns fel, så om vi förenklat räknar med att 1 kg biokol motsvarar ungefär 3 kg koldioxid så skulle en återföring av koldioxidskatten i princip gå jämnt ut med produktionskostnaden av biokol. Då hade en klimatkompensation via biokol kunnat bli riktigt rolig.

Men koldioxidskatten är bara på papperet en miljöavgift, i verkligheten är den en fiskal skatt som går rakt in i statens svarta hål. Tyvärr!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s