Sol, sommar och semester

Den här tiden på året är det svårt att föreställa sig att det även efter denna sommar kommer ännu en vinter. Men det är nu som är den bästa tiden att planera för nästa eldningssäsong. Med den senaste vinters problem i färskt minne är det läge att fundera över vad som kan göras bättre. Inte minst för att våra frågor ska nå en ändå bättre förståelse. Tyvärr är det fortfarande alldeles fö många som sätter ett likhetstecken mellan bioenergianvändning och fula kalavverkningar i skogen med utrotandet av mångfald. Men det behöver inte vara så. Här gäller det att se hela bilden.

Enligt en ny rapport som Energiföretagen beställt kommer elanvändningen år 2045 att öka från dagens 140 till 190 terawattimmar per år – en ökning som motsvarar mer än 1,5 gånger Danmarks årliga elförbrukning. Ökningen beror främst på övergången till en fossilfri fordonsflotta, men även industrins och servicesektorns elbehov väntas öka kraftigt. Ytterligare en utmaning är effektbehovet som väntas öka från dagens 26 till 32 gigawatt år 2045. Lägg sedan till att det redan idag råder brist på nätkapacitet i ett antal regioner, däribland de tre storstadsregionerna. Här är lokalt producerad kraftvärme en underskattad resurs som sällan kommer fram i debatten.

Efterfrågan på fjärrvärme ökade år 2018 på grund av en kallare vinter än 2017. Fjärrvärmeleveranserna till slutkund ökade från 48,3 TWh (2017) till 49,1TWh (2018) vilket gav upphov till ökad biobränsleanvändning. Fjärrvärmebranschen har haft en stadig minskning av fossila bränslen i produktionen sedan 1980-talet. Energiföretagen Sveriges statistik visar att denna utveckling fortsätter. Här kan du se fjärrvärmens bränslemix 2018.

Vi behöver mer än någonsin vår skogsindustri. Skogsägarna måste naturligtvis ha rätten att få bruka sin skog. Visst finns det anledning att förbättra delar av vårt skogsbruk. Allt är inte bra som det är. Men det går att förena ett ökat uttag av biomassa med en hållbar produktion. Ska vi klara våra klimat och miljömål är skogen viktig. Vi behöver bygga mer i trä för att låsa vi in atmosfäriskt kol i byggnader för lång tid. Om vi dessutom ersätter stål och betong med trä så behöver vi såga mer virke – och då blir det ändå mer restprodukter. Grot till våra värmeverk och sågspån att göra pellets av. Ersätter vi sedan el- och fossiluppvärmning, blir klimatnyttan optimal. Detta menar jag borde vara enkelt att förstå bara man höjer blicken en aning och inser att allt inte måste gå med elektricitet.

MSB har nu släppt ”sotarstatistiken” för 2018. Andelen svenska småhus med egen värmepanna är nu bara ungefär 13 % och andelen fortsätter att minska. 2018 sotades 276 040 villapannor. Det är en minskning med 14 500 pannor sedan 2017. Av dessa var 88,5 % fastbränsleeldade. En ljuspunkt för pelletsindustrin är att andelen pelletseldade pannor trots allt ligger ganska konstant på ungefär 80 000 enheter, vilket motsvarar en tredjedel (32 %) av alla villapannor.

PelletsFörbundet har nyligen besvarat en remiss från Boverket med koppling det uppmärksammade ”vedspisupproret”. Boverket har fått ett regeringsuppdrag att se över konsekvenserna av att ta bort undantaget för miljökrav på vedspisar som tidigare funnits i BBR. Konsekvensen av detta skulle bli att det skulle bli svårare för villaägare att nyinstallera vedspisar då dessa skulle omfattas av samma miljökrav som gäller för övriga rumsvärmare (braskaminer). Pelletsförbundet delar här Boverkets slutsats att undantaget bör finnas kvar då miljö- och hälsoeffekterna med ett slopat undantag är mycket marginella. Beredskapsskäl och bevarandeintresset är betydligt större än de negativa hälsoeffekter som skulle uppnås. PelletsFörbundet anser även att bevarandeintresset för de gamla gjutjärnskaminerna som tillverkades fram till 1950-talet borde kunna undantas från miljökraven i BBR. Du kan läsa hela vårt remissvar här.

Katolska kyrkan är världsvid, och Påven som ledare för den spelar en viktig roll för ledare i olika länder. I alla fall vill jag hoppas det, för i denna artikel påminner han oss om att vi ska vårda skapelsen som vi fått oss anförtrodda, och inte förstöra den. ”Framtida generationer står för att ärva en väldigt bortskämd värld. Våra barn och barnbarn borde inte behöva betala kostnaden för vår generations oansvarighet, säger han i sitt starkaste och mest direkta ingrepp än klimatkrisen. Det är alltmer klart att unga människor kräver en förändring”. Påvens anmärkning kom när han mötte ledarna för några av världens största multinationella oljeföretag i Vatikanen fredagen för att diskutera hur brådskande och omfattande utmaningen är och hur central deras roll är när det gäller att hantera utsläppskrisen.

Till sist vill jag avsluta med att kommentera alla de ”förstå-sig-påare” som anser sig veta att Greta Thunberghar en dold agenda, att hon är köpt och att hon enbart är en galjonsfigur där smarta reklambyråer egentligen ligger bakom. Det är närmast ofattbart vilka uttryck som får spridning via sociala media. Är det avundsjuka eller svensk missunnsamhet som ligger bakom?

Det hon lyckats med är en närmast osannolik bedrift. Miljontals ungdomar över hela världen står upp för klimatet inspirerade av Greta Thunborg. Hon har fått tala inför världens mäktigaste personer och har till och med fått audiens hos Påven och support från kändisar som Arnold Schwarzenegger, Dalai Lama och nu senast från Barack Obama för att bara nämna några. “Yes we can, Greta”, skriver förre presidenten Barack Obama på Twitter. – i ett svar till Greta Thunberg. Och enbart Obama har 107 miljoner följare på Twitter. Så hon kan verkligen göra skillnad.

Alldeles oavsett vad som är sant eller inte så tycker jag att alla ”troll” och ”besserwissers” som sprider dessa rykten borde skämmas! Vi borde väl alla vara stolta över att en ung svensk tjej på kort tid lyckas få det internationella genomslag som de allra flesta i vår bransch inte ens vågat drömma om.

Jag avslutar därför med att lyfta på hatten för Greta Thunberg. Med miljontals ungdomar som Greta världen över vågar jag äntligen tro på en framtid för vår planet och njuta av sommaren.

Annonser

Boverket backar när det gäller vedspisarna

Va bra att boverket vågar släppa prestigen och ändra ett mindre övertänkt beslut när det gäller våra vedspisar. Jag vill ge boverket kredit för detta, även om det nog egentligen var ganska väntat efter den uppståndelse som Vedspisupproret skapat. Läs mer om boverkets beslut här.

I grunden tror jag fortfarande att beslutet om borttagandet av ”undantaget för våra vedspisar” bottnat i att handläggarna på boverket inte riktigt förstod skillnaden mellan en vedspis och en rumsvärmare (kamin). Vilket jag för övrigt tror att även gäller för många villaägare som ofta lite slarvigt kallar en braskamin i vardagsrummet för ”en vedspis”. Med andra ord var det inte så konstigt att handläggare som inte har någon större branschkännedom också gjorde samma tolkning och inte förstod skillnaden mellan ”en spis” i vardagsrummet och ”en spis i köket”.

Def för en vedspis är som bekant ”en eldstad som primärt är avsedd för matlagning” medan en rumsvärmare är ”en eldstad som är avsedd för primär- eller sekundär uppvärmning”. För en myndighet var det därför ganska enkelt att ”rätta till misstaget” angående våra vedspisar. Att lyssna till sunt förnuft och behålla undantaget för miljökrav när det gäller våra vedspisar, kakelugnar och öppna spisar är därför ett både bra och logiskt riktigt beslut.

Nu återstår ”steg två” att också rädda våra gamla klenoder bland kaminerna som har ett bevarandevärde. Jag tänker här på i första hand de fina gamla gjutjärnskaminerna som så ofta och så väl pryder sin plats. Jag är också den förste att skriva under på att bevarandevärdet av dessa vida överväger de utsläpp av störande ämnen som dessa skulle orsaka. Med bra ved och rätt eldningsteknik är utsläppen försumbara, varför bevarande- och beredskapsintresset även i detta fall borde kunna få företräde.

Men ur ett myndighetsperspektiv blir det ändå en betydligt svårare gränsdragning när det gäller att få igenom ett undantag när det gäller miljökraven för våra äldre kaminer som har ett kulturhistoriskt intressant bevarandevärde. Även de norska testerna från SINTEF, som så ofta hänvisas till i gruppen, visar ändå att kaminerna inte riktigt skulle klara de nya ECO-designkraven. Men att de trots detta ändå är betydligt bättre än sitt rykte. Och som Bengt N påpekar – det är heller inte speciellt många kaminer som ett sådant undantag skulle gälla.

Så även om de gamla kaminerna inte riktigt skulle klara kraven som gäller för nya rumsvärmare så skulle bidraget av skadliga emissioner bli totalt sett mycket litet. Varför det borde gå att argumentera för att även undanta dessa. Men problemet blir hur man ska göra med gränsdragningen. Boverket skulle kunna göra det enkelt för sig genom att överlåta till kommunen att fälla avgörandet. Men detta skulle innebära att vi får hundratals olika tolkningar och regler. Det tror jag inte att vi vill se.

Jag tror heller inte att en gammal ”mer eller mindre utbänd plåtkamin” har någon större attraktion på begagnatmarknaden. Vattenmatlade kökspannor är definitionsmässigt värmepannor ”avsedda för primär uppvärmning” och varken kan eller ska undantas från miljökraven. Det finns all anledning för oss att noga följa det som händer, och det ska bli intressant att få ser hur boverket gör sin gränsdragning. Det handlar trots allt om ganska få objekt som ligger ute på andrahandsmarknaden. Så eftersom dessa har ett stort kulturhistoriskt bevarandevärde borde det med lite god vilja gå att hitta lösningar.

Med detta sagt så tycker jag att vi ska sluta gnälla på boverket och istället försöka föra en konstruktiv och saklig dialog med handläggarna. Det är så lätt att läsa in det man som betraktare vill se när man kritiserar en myndighet. Tänk på att bakom varje myndighetsbeslut finns en människa av kött och blod, och som i de allra flesta fall vill göra ett bra jobb. Jag kan garantera att handläggarna har långt mycket mer på sitt bord att ta hänsyn till, än att till varje pris djävlas med oss som spisägare. Låt oss glädjas åt att vi fått som vi vill när det gäller vedspisarna.

Nu gäller nya tag för att även klara nästa steg. Här tror jag att MSB och beredskapsfrågorna kring vad som händer vid strömavbrott i ett allt mer elberoende samhälle kan vara viktiga argument som talar för vår sak. Men det återstår att se.

Mångfald i stället för Enfald

EU-valet har gett mig anledning att även i denna månadens krönika fästa uppmärksamheten klimatfrågan och svårigheten med att förändra vår livsstil. Klimatet är vår tid största ödesfråga.  Trots att klimatfrågan berör, och till och med toppade intresset inför EU-valet, föll debatten ändå tillbaka i ett käbbel om migration, kärnkraft, det skadliga flygandet och vår köttkonsumtion. Medan forskarna talar om för oss att vi måste halvera utsläppen inom ett decennium – så fortsätter vi ändå med att försöka tänja på gränserna till vad planeten tål.

FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald meddelar att uppemot en miljon arter riskerar att försvinna. Utrotningen av arter sker i dag tio till hundra gånger snabbare än under föregående tio miljoner år. Det är allvar nu. Vi måste se  allvaret även inse att vi har fått en ny verklighet att förhålla oss till. Det blir allt tydligare att vårt traditionella samhälle inte klarar utmaningen. Hoppet står istället till alla de miljontals skolungdomar över hela världen följer Greta Thunberg och demonstrerar för sin framtid. Vi vet redan tillräckligt för att vi måste agera. Och vi måste agera nu. Det berör!

Men istället för att ta vara på kraften i ungdomsrevolten så ifrågasätter en del ”förståsigpåare” legitimiteten och letar motargument istället för att ta itu med det verkliga problemet. Man vill förmodligen helt enkelt inte se för att kunna slippa fatta de obekväma beslut som ändå måste tas. Men att komma med dåligt underbyggda och nedsättande kommentarer är enbart löjeväckande och hör hemma i sandlådan.

Vi behöver använda många energibärare och inte enbart satsa på några enstaka. Därav min vala rubrik ”Vi behöver mångfald i stället för enfald”Allt måste inte gå med elektricitet. Det räcker inte med enbart elektrifiering och satsningar på sol- och vindkraft, vi behöver även mer bioråvara och bioenergi. Trots att bioenergin redan nu är den i särklass största och viktigaste förnybara energibäraren, finns den inte ens med bland de prioriterade insatserna hos våra myndigheter (!). Modern energi måste tydligen komma från våra ”två hål i väggen”.

Många miljövänner vill inte se skogens roll för att stävja klimatförändringen. Man ser bara kalhyggen och rovdrift och tror att vi kapar skogen bara för att elda upp. Bioenergi är biodiversitetens fiende. Många tror att skogen växer av sig själv och bara vi slutar avverka så kommer artrikedomen tillbaka och skogen fortsätter att växa och binda kolatomer i alla tider.

Det är naivt att tro att detta är fallet. Att vi i Sverige idag har dubbelt så mycket skog som för 70- 80 år sedan beror på att privata skogsägare, staten och bolagen årligen satsar miljarder och en stor mängd arbetstimmar på att sköta sina skogar. Det är målmedvetet arbete som ökar tillväxten, kvaliteten och livskraften i våra skogar. Skogsägarna ser detta som en investering eftersom skogen och virket ökar i värde. Om de inte får avverka i framtiden kommer de inte heller att satsa på att sköta skogen för en ökad tillväxt.

Ett varnade exempel på vad som kan hända om skogen inte sköts hände i British Columbia i Kanada. Varma somrar och milda vintrar i slutet på 1990-talet ledde till att tallbarkborren plötsligt ökade explosionsartat och förstörde miljontals hektar skog 1999–2015. Sedan drabbades delstaten av skogsbränder och 2017–2018 brann mer än en miljon hektar skog i delstaten. Jag kan inte låta bli att se liknelser med de massiva angreppen av granbarkborren som är på redan förra året dödade mer granskog i vårt land än de omfattande skogsbränderna som fick stort så mediautrymme.

Skogens bidrag för klimatet som kolsänka kan ses på minst tre sätt:

  • Genom fotosyntesen fungerar skogen som kolsänka då träden omvandlar koldioxid från luften till kolatomer i biomassan medan träden växer. Kolförrådet i våra skogar är resultatet av den processen. Då tillväxten i våra skogar är större än avverkningarna binder våra skogar kol.
  • När restprodukter som sågspån, grenar och toppar eldas och ersätter fossil olja och kol eller då biodiesel, bioetanol eller biogas ersätter fossil bensin och diesel som drivmedel.
  • I kampen mot klimatförändringen ersätter trävaror produkter som stål och betong vilka kräver stora mängder fossil energi att framställa, eller andra produkter som till exempel plast som baserar sig på fossila råvaror som kol och olja.

Vi pekar gärna fördelarna i att ersätta fossilt med förnybart. Men vi ”glömmer bort” att råvaran oftast hämtas från vårt skogsbruk. Hälften av ett träd som kapas i skogen blir restprodukter som vi idag använder för värme, el och drivmedel. Skogen är en av våra viktigaste basnäringar och behövs för att vi skall kunna finansiera utbildning, äldrevård, forskning, barndagvård och socialvård.

Det är riktigt att det tar kanske många år innan ny biomassa har bundit tillbaka den koldioxid som frigjorts när trädet ruttnat i skogen eller eldats upp i ett värmeverk. Men vi måste lyfta blicken och se helheten. Biomassa kan aldrig bidra med mer koldioxid än växtligheten en gång tagit upp ur atmosfären. Fossila råvaror som kol och olja – frigör kolmolekyler som varit lagrade i jordskorpan i miljontals år, men som man grävt fram och då tillförs som nytt kol till atmosfären.

Genom ett ansvarsfullt skogsbruk och en biobaserad ekonomi kan vi kombinera ekonomi och klimat och samtidigt se till att våra barn och barnbarn förutsättningar att leva på en planet i balans.

För Europa och världen gäller att under den kommande mandatperioden sätta någon slags färdplan för hur vi ska klara klimatet. Vi måste på allvar koppla klimatpolitiken till det som vetenskapen säger är nödvändigt. Det ska bli spännande att se resultatet av EU-valet. Gjorde vi verkligen rätt val?

Men alldeles oavsett, EU kan bara sätta ramarna. Det verkliga åtgärderna är upp till medlemsstaterna att genomföra. Och därmed är det i slutändan de beslut som du och jag tar i vardagen som kommer att bli avörande. Även om besluten inte är enkla, och konsekvenserna av att inte göra någon ting alls är svåra att förstå, så måste vi alla ta ställning.

Jag känner för Greta Thunberg och jag är beredd att göra mera i min vardag. Jag hoppas innerligt att den rörelse hon startat ska göra skillnad. Men den springande frågan är ändå – Vad tycker du?

Bengt- Erik Löfgren
bengt@afabinfo.com

Lidköping kan få elbussar – Hur tänker man här??

El för fordonsdrift är naturligtvis ett bättre miljöval än diesel. Lidköpings kommun har genom Kajsa Ezelius meddelat att man gärna vill att Västtrafik riktar sitt fokus på Lidköping är det gäller att få eldrivna stadsbussar. Men hur tänker hon egentligen här?

I Lidköping finns ett väl etablerat miljötänk sedan många år tillbaka som bland annat lett till att vi har både tankställen och produktion av biogas vid Kartåsen. En av få anläggningar i Sverige där det även, tillverkas flytande biogas (LBG). Flytande biogas är en ny teknik på frammarsch som öppnar upp nya intressanta marknader för svenska biogasaktörer, exempelvis tunga transporter, sjöfart och industri. En satsning där även kommunen initialt var både delaktig och drivande. Kartåsen är en viktig produktionsanläggning i biogassverige. Inte minst markerades detta i februari i år då över 70 deltagare samlades i Lidköping vid Biogas Östs seminarium om just flytande biogas.

Med tydliga politiska beslut som driver på utvecklingen mot fossilfrihet finns alla möjligheter för en stark utveckling inom området de närmsta åren. Biogas är ur miljösynpunkt ett oslagbart energislag – effektivt, klimatneutralt, lokalproducerat och en del av kretsloppet. Gasen produceras av restprodukter som normalt annars inte har någon alternativ användning och restprodukterna som blir kvar vid framställningen blir utmärkt biogödsel. Ett lysande exempel på återvinning och cirkulär ekonomi.

Kommunen har under flera år gått i frontlinjen och införskaffat egna gasbilar, och även tyngre fordon som sopbilar går idag på lokalt producerad biogas. Ett drivmedel som i flera led i produktionskedjan bidrar till både en bättre närmiljö, avsättning för restprodukter och ger lokala arbetstillfällen. Vill vi behålla vår gasanläggning i kommunen måste vi se till att det skapa avsättning för den gas som produceras i anläggningen. Inte minska marknaden genom eldrift av stadsbussar. Att bussarna i Lidköping borde konverteras till biogas är därför både det bästa och mest miljövänliga alternativet för Lidköping.

Jag hoppas därför att kommunen ser hela bilden och tackar vänligt men bestämt nej till Västtrafiks förslag. Det finns många andra kommuner i Västsverige där eldrivna stadsbussar skulle göra större miljönytta än än att konkurrera med biogasen i Lidköping.

Lidköping 19 juni 2017

Kan Norge borde vi också kunna…

Norge har infört förbud mot användning av mineralolja för uppvärmning av byggnader.

Den noska regeringen har infört ett totalförbud mot användning av mineralolja (eldningsolja och fotogen) för uppvärmning av bostäder, offentliga byggnader och kommersiella (icke-bostadshus) från 2020. Regeringen skickar dessutom ut ett förslag om att förbjuda användningen av mineralolja för uppvärmning av jordbruksbyggnader och tillfälliga byggnader bygg baracker och liknande.

– Förbud mot eldningsolja kommer att minska utsläppen av växthusgaser från bostadssektorn, säger Klimat- och miljöminister Vidar Helgesen.

Alternativ till fossil olja
Förbudet innebär att användningen av mineralolja för uppvärmning av byggnader kommer att förbjudas från 2020, både som huvudsaklig uppvärmning och som spetsuppvärmning. Remissvaren har visat att det finns goda förnybara alternativ till användningen av mineralolja för uppvärmning.

– De som idag använder fossil olja för uppvärmning, måste hitta en annan lösning före 2020. Det finns flera alternativ till fossil olja, som till exempel värmepumpar, elvärme, fjärrvärme, flis och pelletspannor, säger Vidar Helgesen.

Förbudet har rapporterats (meddelas) till ESA i enlighet med EES-lagstiftningen. Detta innebär att det förslag kickas på remiss inom hela det EES-området. ESA, EU-kommissionen och andra EU/EES-länder ges då möjlighet att yttra sig. Förordningen får formellt antas först när förhandlingen är klar, vilket vanligtvis tar unefär tre månader.

Viktigt bidrag till utsläppsminskningar
Norge har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser år 2030 med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen arbetar för att få ett avtal med EU om gemensamt genomförande av klimatmålen.

År 2015 var Norges totala utsläpp 53,9 miljoner ton CO2. Av dessa om 739 000 ton från förbränning av fossil olja och fotogen. Förbudet som föreslås av regeringen beräknas nu minska utsläppen med 340 000 ton CO2 per år.

– När oljepannan ska bytas ut, är det viktigt att det är förnybara lösningar som tas i bruk. För privatpersoner underlättar regeringen detta genom att Enova ger stöd för borttagning av oljetankar och för investering och installation av lösningar med förnybar värme, säger Vidar Helgesen.

På grund av försörjningstryggheten, praktiska och ekonomiska överväganden, finns undantag från förbudet för vissa typer av byggnader. Bland annat gäller inte förbudet för fritidsbostäder som inte är anslutna till elnätet.

Arbeta med kvarvarande utsläpp
Regeringen påpekar att det fortfarande finns kvar utsläpp från fossila uppvärmning som inte omfattas av förbudet.

Regeringen skickade därför den 15 juni 2017 ett förslag till ytterligare reglering på remiss som förbjuder användningen av mineralolja för uppvärmning av jordbruksbyggnader och tillfälliga byggnader baracker och liknande. Beredningen av förbudet visade att det troligen finns goda alternativ till användningen av mineralolja även för dessa byggnader.

Regeringen kommer också att undersöka möjligheterna att minska utsläppen från gas för uppvärmning av byggnader och minska utsläppen från användning av mineralolja i fjärrvärmen.

Det måste finnas ett mål att även bygg- och arbetsplatser är fossilfria i framtiden. Regeringen kommer därför under 2017 att undersöka möjligheten att minska eller fasa ut användningen av mineralolja för uppvärmning och byggtorkning vid byggarbetsplatser. Rapporten från denna undersökning kommer att belysa tillgången till alternativa energikällor, kostnaden och klimatpåverkan att anta dessa. Arbetet skall ske i dialog med byggbranschen. Arbetet skall ses i samband med regeringens beredning av en handlingsplan för fossilfria byggarbetsplatser i transportsektorn.

Bakgrund för förbud, konsekvensbedömning samrådsdokument och remissvar den kan hittas här. Föreskriftstexten hittar du här.

Lidköping 18 juni 2017

Fem skäl som Trump nvänder för att motivera sitt beslut att lämna klimatavtalet

Under en presskonferens i Vita huset skisserade Trump sina skäl för att lämna överenskommelsen. Många av dem var dock baserade på tvivelaktiga uppgifter. Här är några av Trumps huvudargument för att avsluta pakten – och vad siffrorna säger om dem.

Förutom de konsekvenser som Trump anser att Parisavtalet skulle ha på amerikansk ekonomi, menade han också att deltagandet skulle kräva att USA skulle betala en betydande summa till den gröna klimatfonden som inrättades genom överenskommelsen.

”Så vi ska betala miljarder och miljarder dollar och vi är redan långt före någon annan. Många av de andra länderna har inte spenderat någonting. Och många kommer aldrig att betala en dollar,” sa han.

Här återger jag en Fem påståenden som Trump använder för att motivera beslutet att dra USA ut ur ParisavtaletFem påståenden som Trump använder för att motivera beslutet att dra USA ut ur Parisavtalet – och hur det är i verkligheten.

Tänkvärt om konsten av lyckas!

Nu pekar även forskarna på vad det är som gör att vissa personer och organisationer lyckas där andra misslyckas. Det är en tankeväckande forskning som presenteras. Mycket handlar om attityder, om hur man ser på omvärlden. Ser man möjligheter eller ser man bara svårigheter och problem? Positiva människor ser inte bara glaset som halvfullt, de tjänar också mer pengar, är mindre sjuka och lever längre än pessimister.

I den brittiska tidningen Independent berättas om forskaren Thomas C. Corley, som i sin bok ”Change your habits, change your life” konstaterat att nästan nio av tio (86 procent) som lyckats skapa sig en förmögenhet tycks akta sig för personer som ”förgiftar relationer”, det vill säga negativt inställda människor som i tid och otid ger uttryck för sin pessimism. Forskaren slår fast att endast en positiv syn på livet gör framgången möjlig och att det alltså är avgörande vilka du umgås med, eftersom omgivningen påverkar ditt sätt att tänka.

Corley har kommit fram till detta efter att i fem ha studerat framgångsrika personer och funnit att de tar avstånd från en viss människotyp. I sin bok skriver Corley om vad de mest förmögna har gemensamt när det gäller sociala vanor och umgänge: ”Rika människor är alltid på jakt efter personer som är målinriktade, optimistiska, entusiastiska och som har en överlag positiv syn på livet”. http://www.independent.co.uk/news/people/man-studied-rich-people-5-years-found-avoid-one-type-person-a7443726.html?cmpid=facebook-post

Redan på 1930-talet konstaterade en annan forskare, Napoleon Hill, författare till bästsäljaren ”Think and grow rich”, utifrån en studie på 500 miljonärer, att negativa attityder ofta grusar framgångsdrömmen.

Författaren till boken Contagious Optimism (Smittande Optimism), David Mezzapelle, har studerat optimistiska människor under fem år, och enligt honom är vissa människor helt enkelt mer optimistiska till sin natur. Den som väljer att se världen genom rosa glasögon i stället för grå lever i snitt 7,4 år längre. Men Mezzapelle säger också att det är aldrig för sent att välja en mer positiv livssyn.

Även Mark Zuckerberg, Facebooks skapare och vd är inne på samma tema och menar att entreprenörsstjärnor kännetecknas av att de har en tydlig vision – ett mål – och vet vilka problem som måste lösas för att nå dit. Dessutom umgås superentreprenörerna med andra succébenägna människor som är duktiga på teamwork. Zuckerberg säger ”Du behöver personer som kompletterar dig. Oavsett hur talangfull du är, så kommer det finnas saker som andra är bättre på”. Men du behöver även envishet som kan liknas med en röd tråd som förenar entreprenörstalangerna; de är helt enkelt rustade för att klara stormande motgångar. http://www.cnbc.com/2016/09/02/facebook-mark-zuckerberg-successful-entrepreneurs-share-3-traits.html

Det är naturligtvis lätt att bli nedstämd och trött när man upplever att man jobbar i motvind. Men det blir inte lättare om man bara ser det negativa. Jag menar att de flesta av oss behöver se mer till det positiva och skaka av oss allt det negativa som har en tendens att likt en våt filt vilja kväva oss. Hur ofta hör vi inte kommentarer som ”Nej det går inte”, ”Jag hinner inte”, Ska jag? -Nej det får nån göra”? Det finns möjligheter i alla svårigheter.

Kort sagt gäller det att ta vara på det positiva så lever vi både ett längre och får samtidigt ett mycket roligare liv. Visst är härligt att få leva det liv vi lever i Sverige? Utanför mitt fönster snöar det, det är mörkt och kallt – men pelletstillverkarna får sälja mer pellets och jag har det varmt och skönt i stugan. Och snart är det jul igen och sen är det inte långt kvar till båtsäsongen börjar.