Piska, morot och tamburin

Det är helt klarlagt att gammal föråldrad förbränningsteknik ger höga utsläpp av såväl partiklar som hälsovådliga ämnen. Forskningen i vårt land pekar på att dessa negativa effekter orsakar 1 000-tals förtida dödsoffer, vilket naturligtvis av många uppfattas som en begränsning för en ökad användning av bioenergi.

Nu har Boverket, i sitt regleringsbrev för 2015 från regeringen, fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att tidigarelägga tidpunkten införandet av de europeiska eco-designkraven på utsläpp från utrustning för småskalig vedeldning och samtidigt föreslå informationsinsatser för att minska utsläppen av hälsopåverkande luftföroreningar från sådan utrustning. Utrustning för småskalig vedeldning omfattar i det här arbetet såväl pelletspannor som vedpannor, braskaminer och dylikt med en effekt på upp till 500 kW. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2015.

Men att införa nya och skärpta krav är förmodligen inte tillräckligt då det i princip helt saknas verktyg för att följa upp att gällande miljökrav efterlevs. Trots att vi i vårt land har haft miljökrav i Nybyggnadsreglerna sedan 1988 är fortfarande 55 % av våra vedeldade värmepannor av en teknik som inte uppfyller ens gällande miljökrav och närmare 1,1 miljoner spisar och braskaminer (av totalt 1,7 miljoner) har prestanda som inte är optimala jämfört med bästa teknik. Om all gammal teknik skulle ersättas med ny modern teknik så skulle problemet med hälsoeffekter sannolikt vara minimerat även om användningen av bioenergi totalt sett skulle tillåtas att öka.

Det gäller alltså att fokusera på rätt problemområde. Det är inte all användning av bioenergianvändning som orsakar problemen. Modern teknik som uppfyller miljökraven i EN 303-5 klass 5 (i princip kravnivåerna i Eco-designdirektivet) har emissionsnivåer som ligger på bara 100-delar av vad den gamla tekniken presterar. Så långt viktigare än att införa nya gränsvärden och krav, är därför att se till att redan gällande krav efterlevs. Idag är det i princip helt riskfritt att både sälja, installera och använda gammal föråldrad teknik. Med dagens utbyteshastighet kommer det att ta 50-tals år innan den gamla tekniken är borta.

Mitt råd till Boverket, Naturvårdsverket och Energimyndighten är att se det verkliga problemet. En god början är t ex att beräkna emissionsnivåerna som om all gammal teknik hade varit utbytt mot ny teknik. Beräkna gärna utifrån de krav som kommer att gälla med eco-design. Hur stort är problemet då? Emissionsvärden finns dessutom tillgängliga från en lång rad produkter som med råge uppfyller åtminstone de flesta av kraven i eco-design, vilket borgar för att utsläppen i verklighten kan bli ändå lägre.

Gammal teknik måste skrotas och inte tillåtas att återuppstå på en begagnatmarknad via Blocket. För att lyckas förändra hur det ser ut behövs det troligen både piska, morot och tamburin. En piska i form av en bortre gräns då det inte lägre är tillåtet att använda föråldrad teknik, och en morot, kanske i form av en skrotningspremie, som mildrar de ekonomiska effekterna för villaägare som investerat i felaktig teknik och en tamburin som syboliserar en attetydförändrig. Idag uppfattar många ved, flis och pellets som ”smutsigt” medan eluppvärmning betraktas som ”ren”.

Förmodligen finns redan verkygen i gällande lagstiftning, om man bara vågar och väljer att tillämpa dem. En början kan vara att tydligt lägga ansvaret på installatören, fackmannen, då det är denne som skall se till att kunden väljer rätt utrustning.

Jag ser fram emot att få följa vad Boverkets uppdrag leder fram till i frågan.

Vi kan om vi vill!

I mars nådde den globala koldioxidkoncentrationen i atmosfären för första gången över 400 ppm. Det är den högsta nivån sedan mätningarna startade och sannolikt den högsta koncentrationen på växthusgaser på över tre miljoner år. Meterologen Martin Hedberg skriver i sin blogg att vi snart kan räkna med att halten stadigt ligger på över 400 ppm. Ju längre tid som halten växthusgaser är hög, delsto större blir konsekvenserna och desto större blir riskerna, enligt nästan samstämmiga forskare, för att återkopplingar i naturen omöjliggör att vi skall kunna behålla klimatet inom rimliga nivåer.

Oavsett vad du tycker och tror på när det gäller klimatet, är detta en fråga som borde engagera de flesta, och många verkar också ha en uppfattning för eller emot. Men det handlar om mer än bara klimatet. Det handlar ytterst om vår välfärd och framtida generationers överlevnad. Fossila tillgångar är inte oändliga. Byter vi fossil el och värmeproduktion mot kostnadseffektiv förnybar bioenergi så skapar vi samtidigt välstånd genom nya arbetstillfällen och att sparade pengar kan få hjulen att snurra även lokalt. Ska vi lyckas med föresatsen att hela Sverige ska leva är det nödvändigt att vi alla som tror på förändring spottar i nävarna och talar om vad vi tycker.

Jag brukar tjata om att vi borde börja med att titta på hur vi skulle kunna använda elen smartare. Det är inte smart att slösa, och definitivt inte att öda bort högvärdig energi på att få 20 grader varmt. Vi vet ju att våra kärnkraftverk snart med råge passerat pensionsåldern och att förmodligen nästan all ny elproduktion kommer att vara betydligt dyrare än dagens prisnivåer. Men ändå, är det möjligt att ersätta all kärnkraftsel med förnybar elproduktion?

Låt oss anta att kärnkraften levererar 60 TWh. Sol- och vind förs ofta fram som alternativet som åtminstone teoretiskt fullt utbyggd skulle kunna klara hela bortfallet från kärnkraften. Men då kommer direkt motargumenten att dessa kraftverk genererar ingen energi på natten eller när det är vindstilla. Men då har vi tappat bort biokraften! Idag tillverkas 12 TWh biokraft i landet, och enligt Svebio finns en potential att öka den produktionen med 1 TWh om året fram till 2040. Det betyder en potential på närmare 40 TWh viket betyder att biokraften ensam har en potential som motsvarar nästan 2/3 av vad kärnkraften levererar idag. Och biokraften kan, om/när energipriset tillåter, dessutom ligga ”stand by” och kopplas in först då behovet uppstår.

Med andra ord finns i sol, vind och bioenergi utmärkta möjligheter att ersätta hela kärnkraftbehovet med bibehållen leveranstrygghet och utan att vi offrar fler älvar eller bygger ny dyr kärnkraft. Men jag vidhåller fortfarande på det bestämdaste att vi borde plocka bort så mycket elvärme vi bara kan. Det största hindret idag är att det saknas vilja och insikt. Detta gäller hos såväl beslutsfattare och journalister som tror att en omställning av energisystemet innebär en återgång till ”häst och vagn”.

Låt oss hoppas att Energikommissionen kan komma till någon liknande konsensus. Min stilla undran är ändå trots allt varför det skall behöva ta så lång tid för etablisemanget att bestämma sig för något som är så uppenbart. Fossil energi är en ändlig resurs, och förr eller senare måste vi ställa om till en hållbarare livsstil. Det behöver inte vara en återgång till ”häst och vagn”, det kan göras både lönsamt och närande.

Mitt råd till Energikommissionen

”Elström måste inte ersättas med elström”

De senaste årtiondena har den svensk energidebatt präglats av en diskussion om kärnkraftens vara eller icke vara. Tillgången till kärnkraft, som står för drygt 40% av elproduktionen, har naturligtvis varit en viktig tillgång för vårt land. På gott och ont. En trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning är en förutsättning för en hållbar ekonomisk, social och miljömässig positiv utveckling. Målet för den parlamentariskt tillsatta energikommissionen är därför att skapa en bred politisk enighet kring den långsiktiga energipolitiken från år 2025 och framåt.
Men beroendet av en så stor och ifrågasatt energibärare innebär samtidigt en stor utmaning. I synnerhet nu när den befintliga kärnkraften närmar sig slutet av sin ekonomiska livslängd och skall avvecklas. Därför är det viktigt att samtliga partiers politiker känner ansvar för energifrågan och tar denna på allvar. Att man söker praktiska lösningar för att klara vår välfärd och industrins konkurrenskraft. Då kan det tyckas vara en stor utmaning att enas kring långsiktiga politiska beslut som bygger på hållbar och förnybar energi. Men det är en nödvändighet.
Att vi i Sverige står inför en rad utmaningar på klimat- och energiområdet borde inte komma som någon överraskning, och gör vi ingenting i dag så pekar de mesta på att vi går mot en betydligt allvarligare situation inom en nära framtid. Nyligen har regeringen lagt fram ett förslag till riksdagen om att öka Sveriges förnybara elproduktion med 5 TWh till 2020, varav merparten baseras på sol och vindenergi. Utbyggnaden av ny grön elproduktion skulle därmed öka med 30 TWh från 2002 till 2020.
Det finns dessutom stora möjligheter att öka produktionen av biokraft i Sverige. Enligt Svebios uppfattning går det att öka biokraften med 1 TWh om året fram till 2040, till totalt 40 TWh, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av den svenska elanvändningen. Biokraften kan bli en viktig del av den framtida svenska elförsörjningen.
Med andra ord innebär utmaningarna samtidigt en fantastisk möjlighet för vårt land. Sverige har, till skillnad från många andra länder, goda förutsättningar att faktiskt blir vinnare på den energiomställning som utmaningen innebär. Naturligtvis ska vi i första hand vara sparsam och inte slösa energi i onödan. Men minst lika viktigt är att den energi vi använder förbrukas så smart som möjligt. Att vi använder rätt energibärare för rätt ändamål. Då kan bli utmaningen en tillgång istället för en börda. Då handlar det ytterst om hur vi använder vår energi.
Elproduktionen är naturligtvis viktig, men inte avgörande för vårt välstånd. Tyvärr verkar många, både inom fackföreningsrörelsen, näringslivet och politiken, vara låst vid tanken att bortfallet av kärnkraftens elproduktion måste ersättas med ny elproduktion. Man tänker inte på att en stor del av vår elanvändning slösas bort på elvärme. Att använda 30 TWh högvärdig elenergi för att få 20 grader varmt i våra bostäder är inte speciellt smart. Det är dessutom denna stora elanvändning för uppvärmning i småhus som skapar effektproblem under vinterperioden. Under kalla dagar krävs en stor installerad effekt för att klara av att värma dessa hus. Effektproblemet utökas i och med att många småhus dessutom ställer om värmeförsörjningen från exempelvis oljepanna till värmepump. Värmepumpar använder el för att driva pumpen och vissa värmepumpar kompletteras dessutom av en elpatron som sätts in då behovet av värme är stort.
Eftersom effektbehovet för värme är mycket större när det är kallt är det därför vår höga andel elvärme som är den största orsaken till att vi riskerar effektbrist när det är som kallast. Förutom att Sverige har ett kallt klimat så har vi även en jämförelsevis stor andel elintensiv industri. Men industrins samlade behov av el är ”bara” på ungefär 51 TWh och ligger dessutom på ett ganska konstant effektuttag över året. (C:a 37 % av landets totala elanvändning som 2013 var 139,6 TWh)
”Vi ser inte skogen för alla träd”. Att byta elvärme mot bioenergi i form av ved, flis och pellets är fullt möjligt. Tillgången på biomassa för energiändamål är långt större än dagens efterfrågan. Så även om konkurrensen om råvaran ökar så finns det goda möjligheter för mer bioenergi. Biovärme i stället för elvärme borde vara en självklarhet i ett skogrikt land som vårt. Modern förbränningsteknik ger en bekväm och säker uppvärmning med minimala utsläpp av störande ämnen. Och satsar vi mera på när- och fjärrvärme kan vi även utnyttja nätet som kylkrets och även producera el.
Att bygga ut bioenergibaserad kraftvärme har många fördelar. Den är förnybar. Den kan producera elström när behovet är som störst och den produceras ofta i anslutning till stora användare, som industrier och stora tätorter. Det ger dessutom små behov av att bygga nya kraftledningar. Politiskt sett borde därför bioenergi vara den mest attraktiva lösningen då energiformen samtidigt genererar varaktiga arbetstillfällen och skatteintäkter i många år även efter det att installationen av utrustning är gjord. Med andra ord – Välkomna arbetstillfällen i närområdet.
Men bioeenergin ger även möjligheter på en internationell marknad. Vår kunskap och långa erfarenhet av att utnyttja bioenergi är allt mer efterfrågad i vår omvärld. Utfasningen av kol och olja globalt sett har gjort biomassa till en allt viktigare energibärare över hela världen. World Bioenergy Association (WBA) har tagit fram en rapport som pekar på alla aspekter av bioenergi – tillförsel, omvandling och slutanvändning. Syftet är att ge beslutsfattare, företag viktig kunskap om bioenergis möjligheter. Rapporten är indelad i geografiska nivåer – global, kontinental och regional. Några speciella sektorer som även finns med i rapporten är pyrolysolja, torrefiering, pellets etc.
Några av de viktigaste siffrorna från rapporten:
– Förnybara energikällor bidrog 18,3% till den globala energimixen. (Bioenergin bidrar med 14,1%).
– Fast biomassa levererade 89% av den mängden totala bioenergi
– Mer än 90% av bioenergin används för värme – resten är transporter och elektricitet.
– 70% av den globala produktionen av biobränslen kommer från Amerika, medan Europa är en ledare i när det gäller användning av biomassa.
Låt oss därför hoppas att politikerna i Energikommissionen höjer blicken en aning och ser möjligheterna med den stundande utfasningen av kärnkraften. Ju förr vi stänger de första mest olönsamma reaktorerna desto längre tid har vi på oss att energieffektivisera och komma bort från onödig eluppvärmning.
Till sist vill jag påminna om vår WorkShop i Lidköping den 16:e juni. Där är alla som vill diskutera Bioenergins Barriärer och Möjligheter välkomna. Målet är att ta fram en agenda för ”temisk bioenergi”.

Visst finns det en marknad för mera bioenergi

Så var jag tillbaka från resan till ”Energy Opportunites – Making things happend” i Sault St Marie i Ontario Kanada. Även om konferensen utgick från det som händer i Ontario, och då främst i norra delarna, fick vi ändå en god överblick på vad som händer i hela Kanada. Mycket förnybar energi, solel (paneler tillverkas i Sault Ste Marie), vindkraft, vattenkraft och inte minst en hel del bioenergi. Efter konferensen genomfördes en resa norrut längs Lake Superior med matchmaking möten i Wawa, Marathon, Red Rocks och Thunder Bay. Här finns utan tvekan många goda möjligheter till samarbeten både när det gäller FoU och rena affärer, men också flera barriärer att överbrygga.
Ontario är till ytan lite mer än dubbelt så stort som Sverige, har 13 milj invånare och är defenitivt en av de mest bioenergivänliga delstaterna i Kanada. Man har t ex beslutat att fasa ut all kolanvändning i delstaten! Av Ontarios c:a 4 milj bostäder finns det 1,4 milj bostäder som är ”off grid” och som därmed saknar tillgång till naturgas. I dessa områden har priset på olja, propan och el stigit kraftigt under de senaste åren och det finns ett stort intresse för att hitta alternativ till dessa. Ett genomsnittligt hushåll i Ontario lägger 4 434 CAD (c:a 28 000 SEK) på energi, vilket motsvarar ungefär 8 % av hushållens utgifter. Det finns skogsenergi i stor mängd även om det saknas logistik och företag som hanterar detta. Det finns en uppbyggd pelletsindustri som har en kapacitet att tillverka ungefär 1 milj ton pellets per år, även om försäljningen just nu är inriktad på export (till UK). För er som vill veta mer om Kanada och Ontario är ni välkommen att kontakta mig så skickar jag över en reserapport med vändande e-mail.
Under min vistelse i Kanada kunde jag också i media följa det så kallade mellanvalet i USA, där republikanerna partiet vann en storseger. Man tog kontroll över Senaten och förstärkte sin majoritet i Representanthuset. Republikanerna, och framför allt den konservativa så kallade The Party rörelsen, har allt mer profilerat sig med att ifrågasätta hela vetenskapen kring ”Global warming”. Detta oroar mig när det gäller möjligheterna att komma framåt i klimatfrågan vid det pågående klimatmötet i Lima och det kommande klimatmötet (COP21) i Paris. Även handelsavtalet som skall förhandlas mellan USA och Europa kan komma att påverkas då alla internationella avtal måste passera Senaten för att bli godkända.
Professorerna John Hassler, Per Krusell och Jonas Nycander menar att handeln med utsläpp enligt Kyotoprotokollet har varit verkningslös och att världen borde i stället snabbt enas om en lägsta nivå på koldioxidskatt. Jag kan lätt hålla med om slutsatserna som presenteras. En sådan koldioxidskatts (-avgift) huvudsakliga fördel är ju att alla vet vad det kostar och att signalen att man måste komma bort från en fossilbaserad ekonomi är tydlig. Ett system där vi i Sverige redan kan visa på att att det faktiskt går införa en skatt utan betydande negativa konsekvenser. Skatten skulle inte heller hota andra länders utveckling utan kanske till och med vara gynnsam, eftersom en koldioxidskatt ger staten intäkter och är mindre skadlig och enklare att administrera än många andra skatter. Kanske en framkomlig väg då det verkar som att även Kina kan vara intresserad av en sådan lösning.
I vårt land verkar det ibland som att vi passerat ”peak bioenergy”. Sedan omkring 2010 har den positiva utvecklingen avstannat och till och med minskat på vissa marknadssegment. De flesta så kallade ”low hanging fruits” är redan plockade. Men trots detta vill jag peka på att det finns en marknad för att använda ändå mer bioenergi – inte bara i Kanada utan även i här hemma i Sverige.
Enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) levererades det år 2013 736 262 kbm EO1 och 597 695 kbm tyngre eldningsoljor till den svenska marknaden. Det mesta av denna olja används i pannor som idag har återbetalning av skatt. En skattesubvention som nu avvecklas.
En annan marknad är att producera el i våra fjärrvärmeverk. Enligt Svebios beräkningar, kan man genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets, och med hög verkningsgrad, öka elproduktionen i landets bioenergieldade värmeverk från dagens dryga 10 TWh till närmare 30 TWh. Det motsvarar med andra ord att bioenergi redan idag kan producera nästan hälften av den el som kärnkraften levererar idag. Även utrustning för att tillverka processånga med bioenergi är idag en växande marknad.
Energimyndigheten pekar samtidigt på att det fortfarande finns 180 000 svenska villaägare med eluppvärmning som skulle kunna spara många tusenlappar på att se över sitt uppvärmningssystem. Om jag bara gör ett överslag så skulle dessa 180 000 elvärmda hus motsvara ett marknadsvärde på ungefär 730 000 ton pellets, vilket med dagens pelletspris motsvarar ett försäljningsvärde på minst 1 825 miljoner kr. En inte obetydlig marknad.
Så visst finns det fortfarande en marknad för mer bioenergi även i vårt land, men marknaden är ändå större utomlands. I Kanada, liksom säkert även på andra möjliga exportmarknader, finns fortfarande många ”low hanging fruits” som hänger så lågt att man måste gå ner på knä för att plocka dem.

Några tankar om uppvärmning

I dag värms de flesta lägenheter och offentliga byggnader med fjärrvärme. Enligt Energimyndightens statistik från 2013 står fjärrvärmen för 83 % av uppvärmd yta i flerbostadshusen och 77 % av ytan i offentliga lokaler. Energianvändningen för detta marknadssegment tillsammans var för 2013 46 TWh. Under 2013 stod oljan för 1 % av behoven i flerbostadshusen och 2 % av behovet i lokalerna. Därmed är väl oljan i princip borta. 
 
Nästa steg är att avveckla oljeanvändningen i den del av industrin som i dag har skatterabatt. Här pågår en planmässig avvecklingen redan till årsskiftet då en skatterabatt på 928 kronor per kubikmeter olja försvinner. Regeringen har även aviserat att helt avskaffa rabatten 2016. Genom att byta till biobränslen som pellets, pulver, bioolja eller biogas finns stora pengar att spara samtidigt som vi minskar utsläppen av växthusgaser. Jag vill puffa lite extra för en serie av konferenser riktade till just de beslutsfattare inom industrin som nu kommer att få ökade kostnader för oljeanvändning. Jag var med i Örebro den 2 december. Efter årsskiftet står Gävle och Luleå på tur. Ladda ner inbjudan här
I veckan hittade jag även en intressant hemsida från SMHI där man grafiskt åskådliggör klimatfrågan. Genom olika samhällsaktörer kan man dra slutsatser om hur vårt agerande kan påverka framtiden och hur det påverkar oss. SMHI har sammanställt globala klimatscenarier och mer detaljerade, regionala scenarier som handlar om flera tänkbara utvecklingar. Här hittar du resultat från SMHI:s klimatforskning vid Rossby Centre. Klimatscenarierna presenteras på kartor, i diagram och som nedladdningsbara data. Här finns också förklarande information om resultaten och hur de arbetats fram.
Jag vill även passa på att kommentera den senaste tidens uppgifter i media om att bioenergianvändningen i villor och småhus är en stor källa till ohälsa och en källa till sanitära olägenheter i många tätorter. Ingen rök utan eld kan man tycka. Och visst är det så att vedeldning orsakar problem. Nästan 300 000 av landets ungefär 2 miljoner villor använder en bioenergieldad panna för sitt värmebehov, och ännu 2012 var fortfarande ungefär 40 % av alla fastbränsleldade pannor i riket av föråldrad teknik. Det är främst dessa gammal pannor som orsakar problemen. I takt med att gamla pannor byts mot nya, och installeras så att de uppfyller redan nu gällande krav, så minskar emissionerna till några enstaka procent av de tidigare nivåerna.
Men är rök och stoft ett stort problem? Låt mig ta ett exempel. 2013 fanns det i Västra Götaland 286 804 taxerade småhusenheter. År 2012 fanns det enligt SRV:s (Räddningsverket) samlade statistik för Västra Götalandsregionen 53 552 småhus som använder fastbränsle som energibärare. Av dessa hade 22 298 fastigheter pannor som inte uppfyller dagens miljökrav i BBR21. Det är alltså mindre än 10 procent av villorna i Västra Götaland som har gamla dåliga pannor. De flesta av dessa finns dessutom utanför tätorterna där fjärrvärmen inte är utbyggd.
Att EU:s medlemsländer i oktober röstat fram nya och strängare krav på fastbränslepannor som kommer att bli Europastandard efter den 1 januari 2020 förstärker bilden av att de problem som vi ibland ser idag är av övergående natur. Mer om detta finns på Energimyndighetens hemsida.
Men därmed inte sagt att det är bra som det är. Att mer än varannan vedeldad panna inte uppfyller miljökraven är ett underkännande av såväl branschen som myndigheternas förmåga att göra något. Även om problemen mot bakgrund ovan inte motiverar speciellt prioriterade åtgärder, så innebär in facto de gamla pannorna att de är och kommer att bli klagomål och negativa skriverier i media. För enskilda personer som drabbas är det dessutom av föga tröst att problemen inte prioriteras av myndighterna.
Totalt för riket är det närmare 118 000 gamla dåliga vedpannor som behöver bytas ut. Mårten Sohlman på branschorganisationen SBBA menar att de flesta svenska panntillverkare redan idag klarar även de nya och strängare kraven, och att det inte finns något hinder för Sverige, eller något annat medlemsland, att införa dessa krav tidigare.
Jag vill gärna hålla med Mårten om att dett vore bra om vi kunde få bort den dåliga vedeldningen så fort som möjligt. Med rätt teknik så är fastbränsleeldningen en viktig resurs när det gäller miljö- och klimatanpassad energiförsörjning. Om vi får fler Goda Exempel kanske detta skulle kunna bidra till att bromsa användningen av högvärdig elström för uppvärmning. Vår elström behövs bättre för att sprida ljus och uträtta arbete än att få 20 grader varmt.

Ny Regering – Ny färdrikting?

Enligt rapporten ”WBA Global Bioenergy Statistics 2014” kommer 10% av världens energianvändning från bioenergi 3% från vattenkraft och 1% från sol och vind. Tillsammans bidrar förnybara energibärare med 18,3%. Fossil energi står för 80% fördelat på olja, kol och gas. Slutanvändningen av energi i värden fördelade sig på 50% till värme, 30% till transporter och 20% till el.Hela 92% av all bioenergi användes för uppvärmning. Rapporten visar också att 422 TWh elström och 106 mijarder liter biodrivmedel producerades 2011 från biomassa.
Svebio:s VD, Gustav Melin, skriver i senaste numret av Bioenergitidningen (som ni kan läsa som e-tidning) att Det är dags för kraftvärmelobbing. Idag finns 200 st kraftvärmeverk i Sverige med en sammanlagd installerad biokraftkapaciet på 4 382 MW, vilket teoretiskt, om man kan utnyttja kapaciteten alla årets timmar skulle kunna ge 35 TWh elström. Det är drygt 20 TWh mer än vad man in facto bidrog med 2013. Den outnyttjade, men redan byggda kapaciteten, motsvarar ungefär en tredjedel av vad kärnkraften levererade. Bioenergi och vind svarar redan tillsammans 15% av vår elproduktion i landet. Något att fundera över?
Vågar vi hoppas på att Miljöminister Åsa Romson och Energiminister Ibrahim Baylan kan samsas och tillsammans övertyga Näringsminister Mikael Damberg om samhällnyttan och att dessa i sin tur sedan kan påverka Statsminister Stefan Löfven och Finansminister Magdalena Andersson att dra åt samma håll. Det är ingen lätt uppgift, och inte blir den lättare av att besluten sedan skall passera riksdagen där man måste få ytterligare stöd för att få igenom sina förslag. Och samtidigt pekar alla lamrapporter om att det brådskar att göra något både klokt och radikalt. Det är ingen avundsvärd uppgift som väntar, men vi behöver en ny färdriktning.
Hur Sveriges energibehov ska lösas långsiktigt är en av landets viktigaste framtidsfrågor. Ingen ny energiproduktion kan byggas i dag utan någon form av subvention, skriver energiexperten Jonas Almquist. Detta gäller i Sverige och det gäller i övriga Europa. Gustav Melin är inne på samma tankegångar när han påpekar att om vi ska ersätta våra gamla kärnkraftverk med ny elproduktion så måste vi antingen ge ett investeringsstöd till bolagen redan innan energibehovet har uppstått, eller så får man låta elpriserna stiga till en nivå där företagen våger investera i ny elproduktion. Dagens elpris (exklusive skatter och nätavgifter) ligger på 30 öre per kWh. För att bygga ett nytt kärnkraftverk krävs ett elpris på 70–100 öre per kWh. Motsvarande kostnad för landbaserad vindkraft är betydligt billigare, men ligger ändå på drygt 50 öre per kWh.
Med den snabba tekniska utvecklingen har kostnaden för att producera vindel sjunkit med över 30 procent och solel med cirka 70 procent. Med ett högre framtida pris på koldioxid kommer sannolikt kostnadsfördelen för fossilfri elproduktion att bli ännu större. Nackdelen med sol- och vindkraft är att produktionen varierar kraftigt över dygnet och året. Bioenergi och olika former av geoenergi är väsentligt mer stabila. Sverige och Norge har också fördelen med en mycket stor tillgång till reglerbar vattenkraft som snabbt kan hantera förändringar i vind- och solkraftsproduktion.
Håkan Pihl, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet ger ett förslag. Skapa en internationell klimatallians med EU som kärna. Hörnpelarna i en sådan allians skulle vara att medlemmarna i sina egna länder inför ett pris på klimatpåverkan (exempelvis genom koldioxidskatt) samt en gemensam klimattull på varor från länder som inte tar eget klimatansvar. Därmed skulle länder som inte tar ansvar och begränsar sina utsläpp ändå tvingas betala ett pris för sin klimatpåverkan,
Mitt råd till våra politiker, och till den blivande energikommissionen, är att lyssna mer på branschorganisationer och företag som dagligen lever med/av dessa frågor. En trygg och säker energiproduktion baserad på inhemsa förnybara källor ger också andra fördelar. En lång rad rapporter och insändare pekar på samhällsnyttan. Entreprenörer stärker landsbygden och skapar värden, både ekonomiskt och socialt. Och dessa företag vill gärna bidra till platsen där de lever och verkar. Det leder både till innovativa lösningar och stärkt självkänsla bland lokalbefolkningen. Det visar bl a Sabine Müller i sin avhandling. Müller hittade 14 olika typer av värden som entreprenörerna bidrar med till lokalsamhället.
Vi behöver göra lönsamma energieffektivseringar för att minska energianvändningen, vi behöver ifrågasätta om vi skall använda elström för att få 20 grader varmt och vi måste tänka mer på att sluta kretsloppen och återanvända råvaror som idag hamnar på fel ställen i våra ekosystem. Vi behöver modiga ledare som vågar fatta kloka beslut utan att först fråga ”pappa i Bryssel” om lov. Vi belånar hela tiden alltmera av våra barns framtid och förväntar oss samtidigt att det är de som skall betala tillbaka. Det håller inte längre, nu måste vi göra nått nu för att vända utvecklingen. IRETI-projektet är ett litet steg i den rikningen. Här kan du läsa mer om hur vi jobbar.
Till sist vill jag denna vecka tacka Sofie Samuelsson på tidningen BIOENERGI som vill bjuda alla Kortisarnas läsare på en gratis tillgång av nr 4/14 av SVEBIOs e-tidning. Du hittar den här – http://bioenergitidningen.se/etidning och lösenordet är TB1404. Läs den och boka din prenumeration.

Ser vi verkligen ljuset i tunnel?

De drygt 400 000 personer som marscherade i New York i samband med FN:s klimatmöte, och de miljontals andra som demonstrerade i över 190 städer runt om i världen, visade att klimatförändringarna är mycket mer än en miljöfråga. Det är en växande och smärtsam verklighet som påverkar alla delar av samhället. Mycket av det som stått i media i veckan handlar om FN:s klimatmöte. Nu börjar även tunga företraädare för företag och investerare ställa krav. Kan vi möjligen ana ett ljus i tunneln? Detta skruvar i vart fall upp förväntningarna inför det avgörande(?) klimatmötet i Paris.

Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Nu ansluter sig Rockefellergruppen till en växande amerikansk rörelse som har för avsikt att överge industrier som bidrar till växthuseffekten. Sammanlagt rör det sig om 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor. Även svenska AP-fonder lovade att växla bort fossilintensiva företag till förmån för hållbar teknik. Det är lovande signaler.

En lite annorlunda, men intressant forskarrapport, presenterades i veckan. Vid Linköpings universitet har man analyserat hundratals debattartiklar i svensk dagspress och kan nu tala om hur klimatskeptikern ser ut. Klimatskeptikern är en man, ofta i övre medelåldern och i slutet av en framgångsrik karriär som akademiker eller företagsledare. Den slutsatsen har Jonas Anshelm, professor vid Tema Teknik och social förändring, och Martin Hultman, forskare disputerad vid Linköpings universitet och numera verksam i Umeå, kommit fram till. Varför är det så? Kan det vara så att vi som är 60+ och bara har något år kvar till pension, inte orkar by oss utan bara vill ha ”business as usual” och inga omvälvande förändringar innan vi går i pension? Men intressant är det onekligen att ändå spekulera i vad som kommer att när dessa klimatskeptiker kliver åt sidan och släpper fram yngre förmågor.
Om att kliva åt sidan och släppa fram nya förmågor. Nästan en tredjedel av riksdagsledamöterna byts ut och riksdagen kommer att föryngras en hel del efter årets val. Förhoppningsvis innebär detta också ett bredare synsätt som tar hänsyn till hela planetens förutsättningar och att en mer cirkulär ekonomi vinner över dagens tillväxtekonomi. Det är för allt fler uppenbart att det inte längre är frågan om utan när detta kommer att ske.   
Jag håller med om att elbilen behövs, men jag efterlyser ändå en vidare syn på elbilens miljönytta. Idag verkar det som att alla tror att elbilen kommer att lösa alla problem. Drivmedlens klimatpåverkan beror på hur de producerats, och detta skiljer sig mycket från land till land. Detta gäller i synnerhet el. En bil i Golfklassen som drivs av el som producerats i kolkondenskraftverk släpper ut mer växthusgaser än motsvarande bil som körs på bensin eller diesel. Ännu värre blir dock bensinbilen om bensinen tillverkats av tjärsand. Utsläppsvärdet för tjärsandsbensin är hämtat från en rapport beställd av EU-kommissionen. Vi får inte tappa bort de andra alternativa drivmedlen som t ex biogas, biodiesel och även etanol. Läs om ST1 satsningar på alternativ etanolproduktion.
I veckan kom även rapporten ”Living Planet” som visar att Sveriges ekologiska fotavtryck nu åter ökar. Vi har under året klättrat till att återfinnas på en föga hedrande 10:e plats bland jordens ”värstingar”. WWF tycker, med all rätt, att det är hög tid att vi lever upp till vår egen självbild. Vi svenskar vill gärna tro att vi är en god kraft i världen och tar ett stort ansvar. Men faktum är att vi också är stora konsumenter med stora fotavtryck. Enligt rapporten skulle det gå åt 3,7 jordklot om alla skulle konsumera som svenskar. Skogen och fisket hinner inte återväxa i den takt vi förbrukar. Och naturen klarar inte att ta hand om växthusgaser lika snabbt som vi släpper ut dem.
Den nya regeringen måste snabbt visa handlingskraft och ta tag i våra egna problem om vi skall trovärdigt kunna bidra till att presentera en lösning även för de globala utmaningarna. Idag ger vi ett större avtryck än t ex Kanada och Australien som vi normalt brukar peka ut som riktiga ”värstingar”.Detta trots att vi kommit långt när det t ex gäller vår energianvändning. Dags att städa framför vår egna dörr? Handlingskraft krävs både på hemmaplan, i EU och internationellt.Som individer måste du och jag också ta ett större ansvar för vår planet. Läs mer på DN-debatt.
Enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) levererades år 2013 736 262 kbm EO1 och 597 695 kbm tyngre eldningsoljor. En marknadspotential som, om man räknar dessa som konverterat till bioenergi, motsvarar mer än 3 milj ton pellets. Genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets kan man enligt SVEBIO:s beräkningar öka elproduktionen vid dagens dryga 200 biokraftvärmeanläggningar från 12 TWh till 25 TWh. Och marknaden för vårt kunnande är mångdubbet större om vi tittar utanför landets gränser. Låt oss hoppas att vår nya regering inte glömmer bort detta.